Allt fungerade vid invigningen av den nya nationalarenan Friends i Solna under lördagen.

Programmet, regisserat av Colin Nutley, påstås vara det mest påkostade i Sveriges historia. Föreställningen, om 1 timma och 45 minuter, direktsändes av SVT1 och SVTPlay.

Publiken fick inte bara se Roxette, Loreen, The Hives utan även Sven-Ingvars, Peter Mattei och Orphei drängar samt ett stort antal andra artister. Men även akrobater, amerikanska 50-talsbilar och motorcyklar medverkade.

I publiken fanns statsminister Fredrik Reinfeldt, kronprinsessan Victoria och prins Daniel. Föreställningen, kallad Svenska Ögonblick, avslutades med flera mingel.

Logistiken klaffade, pendeltågen från Solna var avgiftsfria och gick var 5:e minut.

Tidningen Fastighetsaktien/Fastighetsrevyn publicerar ett bildreportage kring efterminglet den 16 november.

Handelsytorna i fastigheten Segmentet 1 i Kungens kurva, där byggvaruhuset K-Rauta ligger, kan nu i det närmaste fördubblas. Det framgår av den nya detaljplan som samhällsbyggnadsnämnden i Huddinge godkände vid torsdagens sammanträde.

Segmentet 1, ägd av Bonnier Fastigheter, är en tidigare tryckerifastighet, som även under en tid inrymt SF:s huvudkontor och inspelningsstudios.

Våren 2008 öppnade K-Rauta sin nya butik om cirka 9 000 kvm i fastigheten. Bonnier Fastigheter AB har tänkt komplettera den befintliga byggvaruhandeln med andra verksamheter kopplat till byggnationer och renoveringar enligt ett så kallat Hemmakoncept. Sammanlagt kommer handelsbyggrätten omfatta 18 500 kvm bruttoarea. I samband utbyggnaden byggs även en tydlig entré från gatan i byggnadens sydöstra hörn.

– I framtiden ska det här inte vara en del av ett externhandelsområde utan en del i en modern stadskärna, med Spårväg syd som passerar strax utanför byggnaden. Den nya detaljplanen är ett led i genomförandet av den visionen, säger Tomas Hansson (KD), kommunalråd och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

Samtliga NCCs affärsområden ökade omsättningen och alla, med undantag av NCC Roads, förbättrade sitt resultat under årets första tre kvartal. För koncernen som helhet steg nettoomsättningen till 38 157 Mkr (34 416), med ett rörelseresultatet som förbättrades till 1 202 Mkr (876). Vinsten efter skatt höjdes till 773 Mkr (544), motsvarade 7,13 kr (5,00) per aktie.

Störst förbättring uppvisade NCC Housing, som tyngdes av nedskrivningar i Danmark i fjol. Till resultatökningen bidrog vidare projekt- och markförsäljningar inom NCC Property Development och en högre produktion samt en förbättrad marginal inom Construction. Marginalen förbättrades till 3,8 procent (2,4), och under det tredje kvartalet var marginalen i den danska byggverksamheten hela 7 procent.

Färre antal startade bostadsprojekt medförde att orderingången under perioden minskade till 40,3 Mdr kr (42,9). Orderstocken ökade däremot med 2,2 Mdr kr till 48,5 Mdr kr.

I balansräkningen om 39,1 Mdr kr (32,9) ingick bostadsprojekt med 12,5 Mdr (9,9) och fastighetsprojekt med 5,3 Mdr (4,5). Nettolåneskulden ökade till 9 024 Mkr (3 960), finansierad till en sänkt medelränta om 3,6 procent (4,2). Det egna kapitalet minskade till 7 822 Mkr (8 297), motsvarande en sänkt soliditet om 20 procent (25).

NCC ser en svag marknad framför sig under slutet av innevarande år och i början av 2013. Men sett till helåret 2013 är bedömningen att bygginvesteringarna kommer att vara i nivå med i år, eller något högre. LE

Det går långsammare att sälja bostäder i Sverige. Under årets första nio månader minskade JM antalet sålda bostäder med 20 procent till 1 892 (2 366).

Men tonen hos JM är inte negativ. Befolkningsökningen i Stockholm fortsätter att skapa hög rörelsemarginal. Bolaget är starkt positionerat i Stockholm, vilket den höga rörelsemarginalen om 17,7 procent (19,3), vittnar om. Rörelsemarginalerna i JM Bostad Riks, JM Utland och i JM Produktion, är betydligt lägre, och pendlar mellan 3,0 och 7,6 procent.

Trots ett lägre antal sålda bostäder ökade intäkterna, IFRIC, till 9 334 Mkr (8 547). Det beror på den starka intjäningen på marknaden i Stockholm, där intäkterna steg till 4 126 Mkr (3 562), vilket gav ett ökat rörelseresultat om 732 Mkr (687). Priserna är fortsatt stabila i Stockholm, där bolaget endast sänkt priset i enstaka projekt, med någon tusenlapp per kvadratmeter i Norra Djurgårdsstaden, och i ett fåtal andra lägenheter.

I Uppsala och i Göteborg har priserna varit oförändrade eller sjunkande, medan försäljningen är särdeles trög i Malmö med ett stort utbud bostäder. Intäkterna i JM Riks minskade till 2 185 Mkr (2 493), med en rörelsemarginal som sänktes till 7,6 procent (9,0).

I JM Utland ökade intäkterna till 2 001 Mkr (1 550), med en rörelsemarginal som sjönk till 5,3 procent (5,9). Bäst är marknaden i Oslo där bolaget sålde 381 bostäder (402) till stigande priser. I Danmark har JM knappt någon verksamhet alls, endast 9 bostäder såldes (18) och 0 bostäder (2) produktionsstartades.

Ett trendbrott för JM Fastighetsutveckling är att bolaget nu ökar sin andel av hyresrätter, dels i Dalénumområdet på Lidingö, dels i Bolinderområdet i Kallhäll, Järfälla. Uthyrningsgraden för dessa projekt är 89 respektive 86 procent.

JM Produktion ökade sina intäkter till 1 428 Mkr (1 317), med ett rörelseresultat som minskade till

43 Mkr (56).

Vinsten efter skatt för årets första nio månader sjönk till 680 Mkr (707).

Omsättningstillgångar ökade till 10 826 Mkr (10 373), varav projektfastigheter utgjorde 5 722 Mkr

(5 814).

Den räntebärande låneskulden steg till 1 619 Mkr (1 530), vilken finansierades till en sänkt medelränta om 3,6 procent (4,0). Soliditeten blev oförändrat 40 procent.

Det svårt att se något trendbrott för JM. Även om vd Johan Skoglund säger i rapporten att befolkningsökningarna på bolagets marknader är starka och att bolaget är offensivt positionerat med finansiell styrka jämte en stark balansräkning som ger handlingsfrihet.

Självklart är JM starka med 27 600 byggrätter (28 000) och bolaget har en stark soliditet, men troligt är att JM nu har inlett en längre trend med färre produktionsstarter av bostadsrätter. Under perioden minskade antalet produktionsstartade bostäder till 2 165 (2 856), varav 1 163 (1 335) i Stockholmsområdet och 529 (956) i övriga Sverige. SF

Fabege och ProfilHotels utvecklar och förädlar tillsammans Central Hotel på Vasagatan 38 i Stockholm. Samtidigt som hotellet renoveras och utökas med cirka 600 kvm integreras före detta Restaurang Biffi i hotellverksamheten. Den förhyrda ytan blir därmed cirka 3 540 kvm. Avtalet är på 15 år med en årshyra om 12,4 Mkr.

Vidare har Fabege tecknat ett femtonårigt hyresavtal med Tastsinn-koncernen (där ProfilHotels ingår) i kvarteret Skeppshandeln som är under uppförande i Hammarby Sjöstad. Avtalet gäller nybyggnad av ett hotell för så kallad extended stay. Detta avtal omfattar cirka 1 400 kvm med en årshyra om 3,4 Mkr. Inflyttning är beräknad till första halvåret 2014.

Slutligen har ett nioårigt hyresavtal tecknats i fastigheten Ladugårdsgärde 1:48 (gamla Ford-fabriken) i Frihamnen. Årshyran uppgår till 12,9 Mkr och inflyttning sker våren 2013.

–  När OMX minskade yta i Ford-fabriken tidigare i år var vår önskan att snabbt hitta en ny hyresgäst till den aktuella ytan. Nu har vi lyckats och i och med dagens överenskommelse är fastigheten återigen fullt uthyrd, säger Urban Sjölund, fastighetschef Fabege.

Hushållen lånar i snabbare takt än de betalar tillbaka sina lån. Trots bolånetaket, som infördes den 1 oktober 2010, har belåningsgraden sedan dess för bostadsrätter med ökat 5 procent och för småhus med 3 procent. Varför amortera? heter en ny marknadsrapport utarbetad av Statens bostadskreditnämnd, BKN. Sedan den 1 oktober 2012 är BKN och Boverket en gemensam myndighet.

Belåningsgraderna och skuldsättningarna har ökat rekordartad i Sverige. År 1990 var hushållens skuldsättning (bolån/disponibel inkomst) cirka 60 procent, i dag är den 124 procent. Bolånestocken har mer än tredubblats under de senaste 10 åren, skriver Boverket. Vidare säger myndigheten att bolånen har ökat med 70 procent av den disponibla inkomsten i Sverige mellan 2003 och 2010. Det kan jämföras med Finland, som inte tillåter amorteringsfria bolån. I Finland har bolånen ökat under de ovan nämnda sju åren med endast 52 procent av den disponibla inkomsten och den utgjorde år 2010 cirka 81 procent av den disponibla inkomsten, vilket kan jämföras med 122 procent för Sverige.

Svenska banker verkar inte speciellt måna om att deras kunder ska amortera när de har nått en belåningsgrad om 75 procent. Detta är förmodligen inget problem så länge som huspriserna stiger, räntorna är låga och stabila, och hushållen kan behålla sina jobb. Men om vi tittar i backspegeln (och då längre än de senaste 10–15 åren) kan vi, skriver Boverket, observera att det som händer utomlands blir det klart att: 1. Huspriser inte alltid stiger. 2. Bolåneräntorna inte är konstant låga. 3. Hushåll inte kan vara helt säkra på att få behålla sina jobb.

I Sverige låg amorteringarna på 1,3 procent av bolåneskulden år 2010. Om vi lägger till inflationen, som automatiskt gör att lånen blir mindre värda då de är utställda i nominella termer, blir amorteringarna på befintliga lån 2,5 procent 2010 (KPI 2010 ökade med 1,2 procent). Samtidigt ökade bolånen med 9,9 procent år 2010. Det innebär att svenskarna hade en negativ amortering på 7,4 procent. Så länge som skuldökningen sker snabbare än amorteringarna, är de verkliga amorteringarna negativa och hushållen fortsätter på så sätt att bygga upp skulder.

Hushållens skuldsättning har aldrig tidigare varit så hög som nu. Ovilja att flytta när huspriserna vänder nedåt är ett väl dokumenterat fenomen. När belåningsgraden dessutom är så hög att hushållet får negativt eget kapital till följd av husprisfallet, minskar viljan att flytta ytterligare. Detta gör matchningen på arbetsmarknaden svårare och kan orsaka onödigt hög arbetslöshet.

Till detta kan läggas enligt Boverket, att när huspriserna sjunker minskar värdet på bankens tillgångar. I de fall kreditgivaren har finansierat bolånen med hjälp av säkerställda obligationer kan denne bli tvungen att skjuta till mer tillgångar i säkerhetsmassan för att upprätthålla det lagstadgade värdet, vilket påverkar bankens balansräkning negativt. Det riskscenario som är mer sannolikt är att investerare som idag investerar i svenska säkerställda obligationer, kommer att kräva högre riskpremier för att stanna kvar på den svenska marknaden om husmarknaden skulle försvagas, eftersom Sverige idag har statusen av att vara en trygg hamn. Då kommer bolånefinansieringen bli dyrare för bankerna och även för bolånetagarna.

I kommentar kan sägas att alltför många hushåll kan hamna i en skuldfälla. Peter Norman, finansmarknadsminister säger i dag att bankerna måste sänka sina bolåneräntor. Frågan blir väl om regeringen inte tvingas utöka räntesubventionerna. Under år 2011 bidrog den svenska statskassan med cirka 33 Mdr kr till räntesubventioner. Detta belopp kommer säkert att öka under de närmaste åren. Det enda land i Europa där hushållens skulder är större än Sveriges är Hollands. I Holland får skattebetalarna dra av hela räntebeloppet mot marginalskatten.

Att Riksbanken idag lämnade reporäntan oförändrad på 1,25 procent kan delvis bero på de växande hushållsskulderna. Men å andra sidan räknar Riksbanken med sänkt styrränta kommande vinter och vår. Sänkningar som behövs för att bromsa den minskande konsumtionen. SF

I dag invigdes Steen & Ströms shoppingdestination Emporia i Hyllie, södra Malmö, med cirka 200 butiker fördelat på 68 000 kvm samt kontor om 11 000 kvm i en spektakulär miljö.

Huset, som totalt omfattar 93 000 kvm, är ritat av Gert Wingårdh och på taket finns en offentlig park om 26 700 kvm med utsikt över Öresund. Byggbudgeten för projektet omfattade 2,5 Mdr kr.

Med ett ökat driftnetto till följd av nyförvärvade fastigheter steg niomånadersvinsten efter skatt för FastPartner till 197 Mkr (117), motsvarande 3,76 kr (2,30) per aktie. I resultatet ingick orealiserade värdeförändringar i fastighetsbeståndet om 98 Mkr (92) samt på finansiella instrument om -19 Mkr (-55). Förvaltningsresultatet förbättrades till 167 Mkr (144), vilket motsvarade 3,18 kr per aktie (2,84).

Förvärv om 1 140 Mkr och investeringar om 93 Mkr bidrog till att värdet på fastighetsportföljen inklusive fastigheter under uppförande ökade till 7 267 Mkr (5 990). Lån hos kreditinstitut steg till

4 178 Mkr (3 495), finansierade till en medelränta om 3,2 procent (3,0).

I september emitterade FastPartner ett fyraårigt icke säkerställt obligationslån om 500 Mkr med en rörlig ränta om Stibor 3M +3,90 procentenheter. Efter periodens utgång har ytterligare ett obligationslån om 300 Mkr emitterats med en fast ränta om 6,75 procent.

Det egna kapitalet ökade till 2 187 Mkr (1 998), motsvarande en soliditet om 27,2 procent (30,4). Justerat för uppskjuten skatt var soliditeten 34,5 procent (40,2).

FastPartner har som mål att uppnå ett årligt rullande förvaltningsresultat om 300 Mkr vid slutet av år 2012. Detta bedöms vara möjligt att uppnå genom förvärv av nya fastigheter och utveckling av befintliga fastigheter och byggrätter med en sammantagen investeringsvolym om cirka 500 Mkr under årets sista kvartal. Med nuvarande marknadsmässiga förutsättningar är målet att i slutet av 2014 uppnå ett fastighetsvärde överstigande 10 Mdr kr.

Wihlborgs niomånadersvinst minskade till 445 Mkr (505), motsvarande 5,79 kr (6,57) per aktie. Resultatet påverkades av värdeförändringar i fastigheter om 133 Mkr (343) och i derivat med -70 Mkr (-270). Förvaltningsresultatet ökade med 3,1 procent till 527 Mkr (511). För 19:e kvartalet i rad redovisade bolaget en positiv nettouthyrning. Den uppgick till 30 Mkr under perioden.

Hyresintäkterna steg med 3 procent till 1 125 Mkr (1 092), medan driftsöverskottet ökade med 4,1 procent till 832 Mkr (799). Under perioden förvärvade Wihlborgs kontorshuset Baltzar City från Catella Real Estate AG KAG för 473 Mkr.

Totalt uppgick förvärven till 594 Mkr och investeringar i befintligt bestånd genomfördes för 768 Mkr. Detta bidrog till att det redovisade värdet för Wihlborgs samtliga fastigheter steg till 19 400 Mkr (18 046 vid årsskiftet).

Skulderna uppgick till 11 583 Mkr (10 488) och finansierades till en snittränta om 3,47 procent (3,62). Det egna kapitalet ökade till 5 760 Mkr (5 600), vilket motsvarade en soliditet om 28,7 procent (30,1). LE

Blankarna i Kungsleden slickar sig om munnen. Under dagen föll aktien blytungt med 22,5 procent. Det tunga raset på aktien beror på att resultatet efter skatt för årets första nio månader föll till minus 571,2 Mkr, efter en rekordstor skattebelastning om minus 1 058,9 Mkr.

Thomas Erséus, vd, säger i rapporten att i värsta fall kan Kungsledens pågående skattetvister leda till en likviditetseffekt om minus 3,2 Mdr kr. Inte undra på att aktien rasade.

Men å andra sidan kommer skattetvisterna pågå i flera år framöver, vilket innebär att likviditetseffekten kommer att mildras. Något som ytterligare kan minska likviditetsraset är sänkta vinstskatter och fler skattemässiga underskottsavdrag som ännu inte har aktiverats.

Under perioden ökade hyresintäkterna till 1 400,3 Mkr (1 283,0) med ett bruttoresultat som steg till

1 018,8 Mkr (941,1). Driftnettot sjönk till 16,5 Mkr (34,1), och efter ett finansnetto om minus 149,1 Mkr (-314,0) blev vinstresultatet före skatt positiva 487,7 Mkr (345,1).

I balansen sjönk fastighetsvärdet, efter försäljningar till Hemsö, till 17 892,5 Mkr (19 052,8). De räntebärande skulderna sjönk till 9 764,1 Mkr (10 654,4), vilket medförde att det egna kapitalet minskade till 6 774,1 Mkr (7 719,0). Soliditeten sjönk måttligt till 36,7 procent (36,9), liksom räntetäckningsgraden som minskade till 1,9 gånger (2,3).

Fastigheternas orealiserade värdeförändringar sjönk till 1,5 Mkr (87,0).

På grund av det negativa resultatet och för att behålla sin finansiella styrka lämnar Kungsleden ingen utdelning för år 2012.