Ökade bluffbelåningar av bostadsrätter tvingar regeringen och Beatrice Ask att upprätta ett nationellt register över bostadsrättsföreningar.

Det är lätt för kriminella personer att bluffbelåna bostadsrätter. Orsaken är att landets cirka 950 000 bostadsrätter inte har något centralt register. Därför är det lätt att belåna bostäder i någon annans namn än den som äger eller disponerar lägenheten. I samband med de kraftigt höjda lägenhetspriserna i storstäderna och att antalet nybildade brf-föreningar har ökat kraftigt under senare år, framkommer nu uppgifter om allt fler fall där kriminella bluffbelånar bostadsrätter.

I flera år har branschen krävt att ett centralt register upprättas av staten. Nu är frågan aktuell igen och till SVT säger justitieminister Beatrice Ask (M) att frågan har diskuterats med olika myndigheter men att det inte ännu finns något färdigt förslag i dag.

I en kommentar kan sägas det högst märkligt att det har dröjt så länge innan vi har fått ett centralt register över bostadsrätter. I Sverige har vi många register och det är naturligt att det finns register för småhus och hyresrätter. Tydligt är att problemen har ökat mycket kraftigt med att en organiserad brottslighet som alltmer utnyttjar bristerna i pantsättningssystemet. Flera statliga utredningar har genom åren konstaterat att det finns ofta bristande rutiner vid pantsättning av bostadsrätter och att det därför finns det ett mörkertal med så kallade dolda panträtter. I flera fall finns även äldre men upphörda pantsättningar kvar i bostadsföreningarnas lägenhetsförteckningar. Förhållanden som gör det svårt för banker att få tillförlitlig information huruvida en bostadsrättslägenhet är pantsatt eller inte och till vem pantsättningen har skett till.

Tydligt är att Bostadsrättslagen inte är tillräcklig. Denna lag säger att en bostadsrättsförening måste hålla två register uppdaterade. Det ena är ett medlemsregister och det andra ett lägenhetsregister.

Medlemsregistret, som ska innehålla namn med postadress över de medlemmar som äger en lägenhet i föreningen, ska var offentligt eftersom styrelsen måste lämna en kopia på namnen på samtliga medlemmar i föreningen. Men inte alltid är detta register offentligt eftersom en del fysiska personer har skyddad identitet.

Lägenhetsregistret ska innehålla uppgifter lägenhetens beteckning, belägenhet, rumsantal och övriga utrymmen. Därutöver ska det finnas en anteckning om Bolagsverkets registrering av föreningens ekonomiska plan. I denna förteckning ska bostadsrättsinnehavarens namn noteras och insatsen för bostadsrätten. Alla förändringar i förteckningen, såsom panter ska genast antecknas och kopior på överlåtelseavtal ska bifogas till registret. Självklart är det fel att privatpersoner i styrelsen ska ha detta ansvarsfulla lagkrav, särskilt nu när pantsättningar ökar kraftigt.

Redan i december 2010 uppvaktade Svenska Bankföreningen, HSB, Riksbyggen, Bostadsrättsorganisationen SBC, Fastighetsmäklarförbundet, Mäklarsamfundet och Fastighetsägarna justitiedepartementet och dess minister Beatrice Ask om att införa 2007 års utredningsförslag om register över landets bostadsrättsföreningar enligt punkterna:

1. Registret ska upprättas av Lantmäteriet. 2. Registret ska vara obligatoriskt och omfatta alla bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar. 3. Bostadsrättsföreningen och dess förvaltare ska göra noteringar om ägarförhållanden och ägarförändringar. Kreditgivarna ska göra noteringar av pantsättningar och upphörda panträtter. 4. Nuvarande pantsättningsmodell (denuntiation) behålls. (Problem finns till exempel med andrahandspantsättning av överhypotek enligt factoringavtal, där åtgärd mot factoringföretaget men ej mot fakturagäldenärerna har skett.) 5. Registret ska ej omfattas av en myndighetsprövning vid överlåtelser.

Sammanfattningsvis kan sägas att de växande problemen med bluffbelåningar nu skyndsamt kräver att ovanstående centrala register upprättas. SF