Av Stefan Fröjdendahl

Om ett år är det val. Nu skriver finansminister Anders Borg (M) tillsammans Henrik von Sydow (M), ordf. i riksdagens skatteutskott, en debattartikel i Dagens industri om att öka bostadsbyggandet. I artikeln föreslår Borg och von Sydow: 1. Byggprocessernas ska kortas genom ett nytt förenklat planförfarande för förtätning av bebyggelse. 2. Sanktioner ska införas då tiden för bygglov överskrids. 3. Möjligheten ska ses över om att avskaffa länsstyrelserna som prövande instans. 4. Byggkostnaderna ska minskas genom en minskad detaljreglering och ökad konkurrens. 5. Förenklade standardkrav för bostäder. 6. Kommunala särkrav om parkeringsnormer ska begränsas. 7. Stärkt möjlighet för nyproduktion av hyresrätter genom en förlängning av antalet år som presumtionshyra kan tillämpas. 8. Begränsad möjlighet för bostadsrättsföreningar att förhindra andrahandsuthyrning.

I anledning av debattartikeln säger nu finansborgarrådet i Stockholm Sten Nordin (M) att:

– Vi är beredda till överenskommelse med regeringen och andra kommuner för ökat bostadsbyggande. Om staten gör sin del i att underlätta för byggande lovar vi att göra vår. Målet för 2030 är 100 000 nya bostäder i Stockholm. Med förändrade byggregler och normer är ytterligare 100 000 bostäder på sikt inte en omöjlighet. Dessa beslut brådskar.

I en kommentar kan sägas att sent ska syndarna vakna. Flera arkitekter som jag har talat med vill ha kvar länsstyrelsen som prövande instans, men överklaganden som är rent nonsens ska stoppas och ej vinna laga kraft för överklaganden. En arkitekt påpekar att i dagens planprocesser i storstadsregionerna skulle byggföretag och projektutvecklare må bra av en betydligt mer förutsägbar process. En annan arkitekt menar att byggföretagen borde få särskilda licenser om att själva ta ett totalt försäkringsansvar vid nybyggnation. Nu tar alla krångliga bestämmelser om försäkringar om byggfel en alltför stor tid för administration.

I januari skrev jag, och det gäller fortfarande:

– I höstas gjorde Exploateringskontoret en utredning om markpolitiken i Stockholm. Exploateringskontoret kunde i sin utredning konstatera att de allra flesta av de markanvisade projekten blir av, men att det tar mycket lång tid från det att ett markanvisningsbeslut fattats till dess att projektet kan byggstarta. Orsaken är att detaljplaneprocesserna tar lång tid. Av de 16 160 bostäder i sammanlagt 193 projekt som Exploateringsnämnden anvisade under åren 2007-2011 har 12 545 bostäder ännu inte påbörjats. Det betyder att de flesta av projekten som byggstartas under åren 2012 och 2013 är anvisade före år 2006.

Varför är det så svårt i Sverige och särskilt i Stockholm med byggstarter? I Sverige tar det tio år från idé till färdigt bostadshus, i Finland räcker fyra och i Tyskland endast två år, skrev NCC:s vd Peter Wågström i Dagens Industri i höstas.

Att det går så mycket fortare att bygga i Tyskland beror, enligt Wågström, på paragraf 34 i tysk bygglag. Enligt den behövs ingen detaljplan om det planerade byggandet följer den befintliga bebyggelsen till karaktär, form och täthet. Byggherren kan då – förutsatt att denne följer vad som fastslagits i översiktsplanen – söka bygglov direkt.

Därför bör regeringen enligt Peter Wågström införa motsvarande undantagsparagraf i den svenska plan- och bygglagen. Men ännu har bostadsminister Stefan Attefall (KD) inte ens föreslagit en utredning om en sådan undantagsparagraf i den svenska plan- och bygglagen. Därför har Sverige fortfarande ett av det lägsta bostadsbyggandet i Europa.