Av Stefan Fröjdendahl

Den finansiella stabiliteten hos de svenska storbankerna oroar Riksbanken. I en stabilitetsrapport skriver Riksbanken att det svenska banksystemet har en för stor andel marknadsfinansiering och en för liten andel kapital i förhållande till sina tillgångar. Det gör att de svenska storbankerna är känsliga för störningar.

Det höga risktagandet på de globala finansmarknaderna och den stigande skuldsättningen hos de svenska hushållen kan orsaka störningar i det finansiella systemet. Därför rekommenderar Riksbanken att Finansinspektionen tidigarelägger införandet av ett krav på större kapitalbuffert för svenska banker och inför ett amorteringskrav på svenska bolån.

– De åtgärder som hittills har vidtagits för att hantera problemen med hushållens skuldsättning har inte varit tillräckligt och den utveckling vi ser är riskfylld. Det är därför viktigt att fler åtgärder vidtas, skriver Riksbanken.

Riksbanken anser att Finansinspektionens förslag om ett amorteringskrav är ett steg i rätt riktning, men bedömer att åtgärden endast kommer att ha små effekter. Amorteringskravet bör dock införas utan dröjsmål och kompletteras med åtgärder inom flera politikområden för att minska riskerna.

I en kommentar kan sägas att troligen tar inte Finansinspektionen fram nya åtgärder för att reglera kreditgivningen i det svenska banksystemet. Några lagar som kommer reglera kreditmarknaden kommer inte från regeringen på kort sikt på grund av den pågående regeringskrisen.

Självfallet imploderar marknaden när det inte finns kreditregleringar. År 1986 avskaffade finansminister Kjell-Olof Feldt och riksbankchef Bengt Dennis helt och hållet alla kreditmarknadsregleringar. Lånefesten för de svenska fastighets- och byggbolag blev kraftfull och slutade i den svåra fastighetskrisen år 1992.

Nu finns det inga regleringar för lån till hushållen. Vad leder detta till?

De som följer tongångarna på Wall Street inser att förr eller senare kommer en aktiekrasch. Men det sista Wall Street tänker på är en ekonomisk kollaps under 2015, då aktiemarknaderna är på rekordnivåer, eftersom arbetslösheten i USA minskar och inflationen är under kontroll. Men det faktum är att just dessa indikatorer var också under kontroll innan marknaderna kraschade 1987, 2000 och 2008/09. Detta faktum ökar nu oron. Det stora problemet för USA och Wall Street är den minskade betalningsviljan i resten av världen eftersom betalningar nu kärvar med allt krångligare villkor.

Deflationen är ett växande spöke i framförallt Japan och i Europa, men även i många andra länder. Och jag brukar säga att någon gång vill de största örnarna ha betalt. När världen nyser på USA blir USA riktigt sjuk och då vill örnarna ha tillbaka pengarna från bland annat våra svenska storbanker. Men storbankerna är frälse menar många. Har inte banken kapitalbuffert vid en global finanskrasch, finns det bankstöd i form av skattepengar.

På byggmarknaden i framförallt Stockholm är det rally men det betyder även att flera mindre byggbolag i huvudstaden inte orkar med trycket och ställer in betalningarna. Våra stora byggbolag kör på med produktion av så många borätter som möjligt med hög lönsamhet. Risken bedöms som liten av våra stora byggbolag. Produktionen kan alltid förvandlas till hyresrätter vid inställda betalningar, som hösten 2008, i banksystemen. Men Stockholm och Uppsala växer och många är glada över detta, men problemen minskar inte för huvudstadens infrastruktur och för den finansiella säkerheten i banksystemet. Många är glada över att det finns gott om pengar, men säkerhetsproblem ökar således då alltfler ökar rikstagandet i en växande casinoekonomi.

På den kommersiella fastighetsmarknaden är det slående att vårt största fastighetsbolag, Vasakronan, har sagt upp bankernas kreditlöften då Vasakronan ingått avtal med ägarna Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden, att dessa, på Vasakronans begäran, ska teckna företagscertifikat upp till 18 Mdr kr med en löptid fram till 31 augusti 2017 och med en uppsägningstid om 24 månader. Detta innebär, att eftersom certifikaten har längre löptid än bankernas ettåriga kreditlöften, minskas finansieringsriskerna och därför avvecklas bankernas kreditlöften helt.

En annan indikation att bankerna alltmer saknar pengar för den kommersiella fastighetsmarknaden är att alltfler fastighetsbolag nu söker marknadsfinansiering via NASDAQ Stockholm. Vår börslista i Dagens Fastighetsaktie växer starkt och denna lista har slagit vårt gamla rekord med flest antal noterade bygg- och fastighetsbolag jämfört med vår första publicering i december 1997.

Spännande fortsättning följer.