Diös uppgraderar Länstyrelsens lokaler i Falun.

Diös tecknar nytt grönt hyresavtal med Länsstyrelsen i Dalarnas län för sina lokaler i centrala Falun. I samband med detta utvecklas lokalerna till ett modernt, mer effektivt och miljöanpassat kontor. Utvecklingsarbetet påbörjas nu och beräknas stå klart i slutet av 2019.
    

Det nya hyresavtalet bygger på en gemensam överenskommenlse att såväl drift som inköp ska utföras med så liten miljöpåverkan som möjligt. Diös kommer att uveckla lokalerna till en kombination av kontorslandskap och kontorsrum. Dessutom skapas en helt ny större matsal. Den totala ytan blir cirka 6.800 kvm och inrymmer cirka 310 arbetsplatser.
    

– Det känns riktigt bra att vårt långa och goda samarbete med Länsstyrelsen i Dalarnas län nu leder till utvecklade moderna lokaler och ett förlängt hyresavtal. Att vi dessutom skrivit ett grönt hyresavtal är extra viktigt och ligger helt i linje med vår strategi om stadsutveckling, säger Mikael Hedh, affärschef Diös.
    

– Vi har haft ett bra samarbete med Diös kring att hitta lösningar som svarar mot de behov som vår myndighet har. Vi ser fram emot att flytta in i våra nya lokaler under nästa år, säger Ylva Thörn, landshövding, Dalarnas län.

Projektet Elastiska Hem är ett projekt som leds av Kod Arkitekter i samarbete med 21 partners, däribland Telge Bostäder. Projektet har beviljats stöd av innovationsmyndigheten Vinnova och målet är nya boendeformer som underlättar för boende som vill leva mer resurssparande, delande och inkluderande. En del av projektet kommer att ta plats i några av Södertäljes bostadsområden.

Elastiska Hem har fått stöd inom programmet Utmaningsdriven innovation, där syftet är att utveckla nya lösningar som bidrar till att hållbarhetsmålen i Agenda 2030 uppnås. Projektet som kommer att pågå under två år ska leda till att tre prototyper tas fram, som kombinerar digitalisering och ny teknik med social och rumslig organisering. Syftet är att effektivisera användning av ytor, återvinning och delning av varor och tjänster över tid – och att sänka tröskeln in på bostadsmarknaden.

– Vi är så glada över att den här konkreta möjligheten att angripa bostadsfrågan utifrån ett bredare samhällsperspektiv. Det är även ett erkännande till den färdriktning vi tycker behövs på bostadsmarknaden, med nya boendeformer som bygger på delningsekonomi, säger Åsa Kallstenius, chefsarkitekt och innovationsansvarig på Kod Arkitekter.

– Det här känns som en fantastiskt bra möjlighet att prova något nytt i Södertälje. Tanken är att vi i några av våra bostadsområden ska arbeta med nudging inom sopsortering och återvinning. Det handlar om att vi vill hjälpa våra hyresgäster att göra rätt och att stötta dem att påminna varandra att göra rätt, återvinna och återbruka mer än vad vi gör idag. Bra för våra hyresgäster, för oss som hyresvärd och för samhälle och miljö i stort, säger Anna Ahrling, enhetschef på Telge Bostäder.

Projektet leds av Kod Arkitekter i samarbete med följande partners: Usify, Kairos Future, Bio Bo, KTH Arkitektur, Green Leap, KTH Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Reinvent, Kollektivhus Nu, Ebab, Ericsson, BoKlok Housing, Stena Fastigheter, Telge Bostäder, Boverket, Bo Tillsammans, Fastighetsägarna Stockholm, Hyresgästföreningen, Igeia Health Labs, Stiftelsen Tryggare Sverige, Stockholm stad, Trygg-Hansa och Vitec.

Diös och Trafikverket har skrivit ett intentionsavtal om att utveckla och modernisera befintliga lokaler på Rödavägen i Borlänge till att bli framtidens kontor.

Nu fortsätter arbetet med att ta fram ett lokalprogram för den befintliga fastigheten om drygt 30.000 kvm, med målet om att skriva avtal under det tredje kvartalet 2019.

– Vi och Trafikverket har under en tid tittat på utvecklingsmöjligheterna i befintliga lokaler och är nu både glada och stolta över att vi tillsammans siktar på att skapa ett modernt framtida kontorskoncept. På så sätt bidrar vi också till utveckling av hela området, säger Henrik Lundmark, fastighetschef, Diös.

Stena köper av Vasakronan fastigheterna Repslagaren 31, Galten 25 och Apotekaren 12 i Lund. Affären baseras på ett fastighetsvärde om 370 Mkr. De tre fastigheterna är belägna i Lund och inrymmer främst kontor, men även bostäder, handel och en biograf.

Repslagaren 31 är en fastighet av samhällskaraktär belägen i södra delen av centrala Lund. Den uppfördes år 1980 och omfattar totalt 5.750 kvm, främst för kontor.

Galten 25 är en mindre fastighet, med adress Mårtenstorget 12, och även denna uppfördes på 80-talet. Byggnaden inrymmer 1.900 kvm, varav 800 kvm är för kontor och resterande ytor är främst för restaurang och butik.

Apotekaren 12 är en äldre profilfastighet, belägen vid Stortorget i centrala Lund. Byggnaden uppfördes ursprungligen som bankpalats och inrymmer drygt 3.900 kvm lokaler, varav cirka 2.100 kvm är kontor och resterande yta är främst bostäder om 1.100 kvm samt en biograf om 500 kvm.

Samtliga tre fastigheter är i princip fullt uthyrda.

Köparen tillträdde fastigheterna den 30 november 2018 i samband med att köpeavtalet tecknades.

Atrium Ljungberg har tecknat ett grönt hyresavtal med Rikshem om närmare 1.000 kvm nybyggda kontorslokaler i Gränbystaden, Uppsala.
    

– Vi ser stora fördelar med att etablera vårt Uppsalakontor i Gränbystaden. Rikshem har över 6.000 bostäder och samhällsfastigheter i Uppsala, varav hälften ligger i Gränby och närliggande områden. Nu flyttar vi närmare en stor del av våra kunder, säger David Stockman, fastighetschef Uppsala, på Rikshem.
    

Sedan 2013 har Atrium Ljungberg breddat utbudet i Gränbystaden med kontor, bostäder, handel, service och upplevelser. Strax utanför gallerians södra del har bolaget färdigställt två bostadshus med 130 nya hyresrätter. I fastigheten inryms förutom bostäder även 3.000 kvm kontorsyta som nu är fullt uthyrda. Kontoret ligger på andra våningsplanet i fastigheten med direkt access från det nyligen invigda parkeringsgaraget med 275 parkeringsplatser.
    

Ett hus kvarstår att färdigställas, vilket görs under hösten 2019. Här kommer det att rymmas ytterligare butiker, restauranger, 70 hyreslägenheter samt 1.500 kvm kontorslokaler. Framöver räknar Atrium Ljungberg med att fortsätta att bredda utbudet ytterligare.
    

– Målet är att vi, inom tre till fem år, kommer att ha adderat ytterligare 20.000-30.000 kvm kontorsyta till området, som är på god väg att bli en ny arbetsplats-hub i Uppsala. Rikshems etablering är ett kvitto på just detta, säger Daniel Kvant Suber, affärsutvecklingschef Uppsala och norra Stockholm, Atrium Ljungberg.

Skanska har skrivit ett tioårigt hyresavtal med Postnord TPL och påbörjar därmed utveckling av ny logistikanläggning i Södra Väla, Helsingborg. Det blir en terminal om cirka 30.000 kvm med beräknad driftstart i januari 2020.
    

– En tydlig trend i samhället de senaste åren är den enorma ökningen av antalet konsumenter som e-handlar, vilket påverkar efterfrågan på våra typer av logistikanläggningar. Det känns fantastiskt inspirerande att kunna utveckla en anläggning tillsammans med PostNord för deras framgångsrika tredjepartslogistik, säger Henrik Ahnström, ansvarig Marknad och LogistikChef Projektutveckling, Skanska Fastigheter Göteborg.
    

Fastigheten får ett mycket bra logistikläge, precis i anslutning till väg 111 och knutpunkten E4/E6/E20.
    

– Vi ser fram emot samarbetet med Skanska. Investeringar i ändamålsenlig modern automationsteknik kommer säkerställa att terminalen har en effektiv verksamhet för just e-handel, säger Håkan Lindberg, regionchef på PostNord TPL i Helsingborg.

Nicklas Björklund är advokat och delägare i Kilpatrick Townsend & Stockton Advokat KB.

Av Thomas Mattsson

Regeringen vill hindra byggentreprenörer från att ta en ”springnota” på lönebetalningarna. Därför träder en ny entreprenadsrättslig lag i kraft den 1 januari 2019. Lagen innebär att huvudentreprenören bär hela ansvaret för alla löneutbetalningar. Regeringen tar en ”genväg” med den nya lagen, menar advokaten Nicklas Björklund på advokatbyrån, Kilpatrick Townsend & Stockton Advokat KB.

I dag den 29 november informerade Kilpatrick Townsend om nya lagar inom entreprenadjuridiken på ett möte i Stockholm, i ett ”entreprenadsrättsligt nyhetssvep”. Lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar är den viktigaste förändringen av lagstiftningen för byggföretag i nuläget.

– Regeringen vill sätta tryck på hela kedjan i entreprenaden. Huvudentreprenören får då ansvar för att bara anlita seriösa entreprenörer. De som kommer längre ner i kedjan får i sin tur se till att anlita seriösa företag, säger Nicklas Björklund, som är advokat och delägare i Kilpatrick Townsend & Stockton Advokat KB.

De företag som anlitar svart arbetskraft, slarvar med bokföringen eller sysslar med andra oegentligheter torde med detta synsätt uteslutas innan ett projekt påbörjas.

Den nya lagen beslutades av riksdag och regering i juni i år och har sitt ursprung i EU-lagstiftningen. Sveriges Byggindustrier reagerar på ändringen.

– Det är problematiskt att enskilda arbetsgivare inte längre har fullt ansvar för löneutbetalningarna. Tidigare fick oseriösa företag gå i konkurs om de inte betalade löner. Den statliga lönegarantin gällde då, säger Mats Åkerlind, som är vice vd och utredningschef i branschorganisationen Sveriges Byggindustrier.  

Åkerlind tycker att regeringen har gått för långt med lagändringen: Det är ett intrång i den svenska modellen som påminner om allmängiltigförklaring, som troligen ingen av parterna eftersträvar.

I den svenska modellen har fack och arbetsgivare traditionellt gjort upp om kollektivavtal. Allmängiltigförklaring innebär att staten bestämmer att kollektivavtal ska gälla för en hel bransch. En sådan gäller då för alla, även för de företag och anställda, som inte är organiserade. Sveriges Byggindustrier har dock redan förberett sig för den nya entreprenadjuridiken.

– Vi har kommit överens med facket, Byggnads, om en tolkning av vårt kollektivavtal, som innebär att avtalet gäller i stället för lagen. Kollektivavtalet innebär att huvudentreprenörerna har ett utredningsansvar, som hjälper facken att tillse att kollektivavtalets löneregler gäller. På så sätt kan vi fortsättningsvis ha regler som tvingar oseriösa företagare att betala lönerna eller gå i konkurs, fortsätter Mats Åkerlind.

Kilpatrick Townsend redogjorde även för ändringar i Plan- och Bygglagen (PBL). Man har från 1 januari 2019 rätt att få besked om bygglovsansökan. Byggnadsnämnden ska få rätt att ta ut avgifter för ansökan om bygglov. Avgiften för ansökan ska dock reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka av handläggningen.

Det är svårt att veta om lönefordran är riktig. Det är ofta en lång process för att fastställa det. Det handlar då om regressrätt och återkravsrätt, säger han. Det finns dock en möjlighet att förhandla.

Fler lagändringar som införs: 1. Entreprenören ska utföra och bekosta utsättning. Utsättning är mätning eller utstakning, som står i bygglovsbeslutet. 2. Krav på elektronisk personalliggare för den som driver byggverksamhet på en byggarbetsplats. Om Skatteverket vid kontroll upptäcker att sådan inte finns, ska en kontrollavgift tas ut. 3. Skärpt ansvar för entreprenören att ansvara för åtkomst och återställande vid avhjälpande av fel. 4. Vite som orsakats av konsults fel ska ersättas av ansvarsförsäkring. Beställaren är skyldig att utge förseningsvite till uppdragsgivare.

Dessutom belyste Kilpatrick vikten av arbetsmiljöarbete. Bakgrunden är den dödsolycka som skedde vid en entreprenörs arbete i ett uppgrävt schakt Olyckan hade kunnat undvikas med rätt skyddsåtgärder. VA-chefen dömdes i hovrätten för arbetsmiljöbrott. Domen illustrerar vikten av byggherrens arbetsmiljöarbete, enligt advokatbyrån.

Advokatfirman erinrade också om att det nu är lagstadgat att alla beställare och entreprenörer, som i förfrågningsunderlag eller anbud behandlar personuppgifter, ska göra det enligt dataskyddsförordningen. Den nya lagen kallas GDPR (General Data Protection Regulation) och beslutades av statsmakterna tidigare i år. Den gäller från den 25 maj 2018.

Kilpatrick Townsend är en amerikansk affärsjuridisk advokatbyrå med internationell verksamhet fördelad på 20 kontor i USA, Sverige, Japan och Kina. Byrån har totalt 1.300 medarbetare varav drygt 600 är jurister. Stockholmskontoret erbjuder rådgivning samt affärsjuridiska lösningar inom flertalet rättsområden. Kilpatrick Townsend biträder svenska och internationella klienter inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Firman har drygt 30 jurister i Sverige och biträder klienter med skräddarsydda och kostnadseffektiva lösningar, exempelvis inom entreprenadjuridik, fastighetsrätt och förvaltning av fastigheter.

En enig budkommitté kom igår med en rekommendation till aktieägarna i Stendörren Fastigheter att inte acceptera EQT Real Estates offentliga uppköpserbjudande från den 27 november. Sammantaget anser kommittén att budet inte är skäligt ur ett finansiellt perspektiv för aktieägarna i Stendörren. Kommittén framhåller dock att det är positivt för Stendörren att en välkänd investerare som EQT Real Estate blir ny huvudägare och kan bidra till bolagets fortsatta utveckling genom sin tillgång till nätverk, kapital och kompetens.

EQT:s kontanterbjudande till aktieägarna i Stendörren löd 100,25 kr för varje A- och B-aktie, vilket motsvarade ett totalt värde om cirka 2.823 Mkr baserat på nuvarande antal utestående aktier i Stendörren.

Budkommittén, som består av de oberoende styrelseledamöterna Jenny Wärmé, Helena Levander, Hans Runesten, Carl Mörk och Andreas Philipson, konstaterar att priset per aktie som EQT, genom dotterbolaget Chicago Holding, erbjuder innebär en rabatt om 8,5 procent jämfört med Stendörrens rapporterade EPRA NAV per stamaktie om 109,6 kr per den 30 september 2018. Vidare konstateras också att priset per aktie motsvarar ett företagsvärde på Stendörren om 7.632 Mkr, vilket är 95,1 procent av bolagets rapporterade fastighetsvärde om 8.027 Mkr den 30/9.

Två av styrelseledamöterna i Stendörren, Seth Lieberman (som även ingår i investeringskommittén för EQT Real Estate) och Knut Pousette, har ingått aktieöverlåtelseavtal med Chicago Holding avseende försäljning av sina aktier Stendörren, vilket innebär att de är jäviga och deltar därför inte i Stendörrens styrelse vid handläggning av frågor som rör budet

Den 28 november emitterade Heimstadens dotterbolag, Heimstaden Bostad, sin första multi tranche-obligation under ett nyligen etablerat EMTN-program. Emissionsbeloppet uppgår total till 10,6 Mdr kr med löptider från 2 år till 5,5 år, totalt fyra trancher. Tranche i EUR har konverterats till SEK och NOK via swapar.

Emissionsbeloppet ska primärt användas till att återbetala säkerställda banklån med kort löptid i enlighet med de kriterier som S&P har ställt upp för att bekräfta Heimstaden Bostads preliminära rating om BBB- (stable outlook).

– Vi är väldigt glada över att Heimstaden Bostad som förstagångsemittent lyckas emittera ett substantiellt belopp i en utmanande marknad. Oss veterligen är detta den största obligationsemission som någonsin genomförts av ett nordiskt fastighetsbolag. Vi ser fram emot att bli en återkommande emittent på de internationella kapitalmarknaderna, säger Magnus Nordholm, vice vd Heimstaden.

Boverket har beviljat 318 Mkr till att förbättra utemiljöer i socioekonomiskt utsatta områden. Stöd har beviljats för upprustning och komplettering av befintliga anläggningar, till exempel lekplatser, grönytor och ytor för spontanidrott, men även för nya anläggningar såsom gångbanor, multisportarenor och mötesplatser för kultur- och fritidsintressen.

Stödet, som totalt är på 500 Mkr under 2018, har gått att söka i två omgångar under året. I andra sökomgången kom 236 ansökningar in och 178 av dessa har beviljats.
Stödet kommer bland annat användas för att rusta upp park- och grönområden samt bostadsområdens gårdar för att inbjuda boende och besökande i området till sociala möten och fysisk aktivitet.

Många åtgärder är återkommande såsom lekplatser, uteplatser, grill- och odlingsmöjligheter, utegym samt olika trygghetsskapande åtgärder.

– Det finns även en del nytänkande och innovativa åtgärder kopplade till bland annat belysning och konstnärlig utsmyckning. Det är stor variation mellan ansökningarna, både vad gäller åtgärderna och vad gäller storleken på projekten, säger Lova Larsson, jurist på Boverket.