Av Stefan Fröjdendahl

Nu har Europas fjärde största land, Spanien, en allvarlig bankkris. En stor orsak till att spanska banker inte har några pengar är att landet har en konsumtionsekonomi med stora underskott i utrikeshandeln. Dessutom har en gigantisk bostadsbubbla skapats.

År 2006 färdigställdes i Spanien 800 000 bostäder och under 2007 byggdes ytterligare 700 000. Denna storbyggnation kan jämföras med Storbritanniens där det årligen byggs cirka 60 000 bostäder. Storbritannien har 62 miljoner invånare, Spanien har 45 miljoner.

Att fastighetskrisen har varit utdragen i Spanien beror till stor del på att spanska banker har placerat bolån hos Europeiska centralbanken.

Men varför har det byggts så mycket i Spanien? Enligt The Economist är den spanska byggboomen ett resultat av en penningpolitik som utformats med extremt fördelaktiga lån med låga räntor och som lämnats utan säkerheter. Enbart storbanken Santander har lånat ut 77 miljarder euro i Spanien till fastighetsbolag och bolån.

I det svenska magasinet Costa del Sole säger en mäklare, som verkat i Spanien i över 40 år, att dagens fastighetskris är den värsta han har varit med om.

Den spanska krisen är allvarligare än den grekiska eftersom Spanien är en så stor ekonomi. Bankkrossen, the credit crunch är allvarlig. Eurokrisen leder till stora kreditåtstramningar – så stora att även svenska banker hamnar i krossen och det är väl ganska troligt att också svenska banker behöver bankstöd eller skattepengar om några år.

Nu varnar EU-kommissionen Sverige för hushållens stora skuldsättning och föreslår att vi måste införa amorteringskrav. Enligt min mening är det självklart att vi har en bolånebubbla, all statistik tyder på det, trots att Riksbanken förnekar detta i en utredning om drygt 400 sidor! (Man kan baxna för mindre.)

Tro mig, alla bubblor spricker och det som oroar mig mest är att den stora ökning av blancolån som växer i galoppfart och har snart nått 200 Mdr kr.

Uppgifter finns som menar att de svenska storbankerna numer har cirka 60 procent av sina intäkter från bolån. Det är naturligtvis inte bra för nationalhushållet. Följderna har blivit att småföretag nekas lån liksom många kommersiella fastighetsbolag.

Affärsvärlden skrev i en artikel den 24 maj i år att: ”Det är riktigt skakigt. Bankerna lånar inte ens ut pengar till sina storkunder. Hemfosa har sagt att de inte kommer ur sina positioner. Räkna med att det smäller, och då är det bara en tidsfråga innan Corem, Klövern och Balder, Arnhults och Selins bolag, hamnar i rejäl knipa.”

Detta håller jag inte med om. Jag vill påstå att både Selin och Arnhult kommer att klara sig genom en ganska långvarig kreditkris. Selin har i sina sfärer byggt en finansiell armering via kapitalstarka allianser. Detsamma gäller Arnhult, som nu är storägare i Klövern, ett bolag som nu slås samman med Dagon. Både Selin och Arnhult är finansiellt skickliga och de kan å andra sidan ge den kompetens och stöd som bankerna många gånger saknar. Jag minns Erik Paulsson ord om fastighetskrisen år 1992 då allt såg mycket mörkt ut.

– Det var vi som hjälpte bankerna, sa Erik Paulsson.

På samma sätt som Paulsson hjälpte bankerna, kan ävenledes Selin och Arnhult göra detsamma när fastighetskrisen kan bottna i Sverige om några år.