5 augusti 2021
onsdag, 23 juni 2021 15:16

Strategisk Arkitektur: Framtidens byggande?

Skrivet av 

 



 

 

 


Andreas Fries, arkitekt och grundare av 30-årsjubilerande Strategisk Arkitektur.  Foto: Strategisk Arkitektur







Av Andreas Fries

Hur kommer framtidens städer att utvecklas? Vem kommer att få vara med och bestämma och vilka värden kommer att påverka arkitekturen? För att kunna besvara dessa frågor och spå framtiden behöver vi se tillbaka i backspegeln och reflektera över hur olika trender och faktorer har påverkat rådande arkitektur och stadsplanering.

I början av 1990-talet, när Strategisk Arkitektur grundades, gick Sverige in i en djup finans- och fastighetskris. Samtidigt fick landet sin första IT-minister och tog ytterligare ett demokratiskt steg genom införandet av Yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa omvälvande tider präglar fortfarande mycket av det vi gör idag. När Strategisk Arkitektur nu firar 30 år går vi tillbaka i tiden för att blicka framåt och ge tre olika spaningar om vad som kommer att påverka framtidens arkitektur
och byggande.

Ökat medborgarinflytande – demokrati eller populism
Stadsplanering berör alla och numera har i princip alla också möjlighet att tycka till om vad som sker. Denna utveckling har skett relativt länge, men har genom framgångsrik digitalisering och sociala medier fått en rejäl skjuts.

Det är svårt att idag föreställa sig tiden innan den nya plan- och bygglagen kom 1987, när Sverige präglades av en auktoritär stadsplanering. Då kunde ett fåtal företrädare för olika intressen – ”pampar” – skaka hand bakom kulisserna och besluta om vilka kvarter som skulle rivas, var EPA-lådan skulle stå och vilken arkitekt som skulle rita vad. Som motreaktion engagerade sig flera, idag närmast ikoniska, rörelser mot rivningar av historiska byggnader och kvarter.

Numera lever vi i en tid där medborgarinriktade inslag i stadsplaneringen bidrar till att lyfta fram andra värden, som till exempel miljöfrågorna. Medborgarinflytandet kommer fortsätta att växa sig starkare och hur vi tar oss an denna källa till åsikter och kunskap kommer att vara avgörande för hur framtidens arkitektur och städer utformas. En positiv effekt av ökat medborgarinflytande är engagemang i närmiljön och lokalt kunnande som inskärps i projekten. Samtidigt finns en risk med kortsiktiga trender och en flyktighet i planeringen om populismen tar över. Medborgarnas röst behöver lyftas in i planeringen, men utan att långsiktigheten och expertisen försvinner. De som kommer att vara vinnarna i den framtida stadsplaneringen är de som kan hantverket och lyhört finner vägen framåt genom olika mångfacetterade och listiga sätt.

En förändrad syn på bostaden – möjlighet eller låsning
Bilden av den klassiska kärnfamiljen har börjat suddas ut i Sverige. Detta kommer att spegla sig i arkitekturen när vi släpper normen om bostad för kärnfamiljen, och gör en omtolkning av vad hemmet är. De boendesociala och familjesociologiska vanorna förändras snabbt med co-living och nya familjekonstellationer som skapar nya möjligheter och behov.

Under kommande år kommer vi troligen också att se en ökad heterogenitet och ett bredare spektrum på bostadsmarknaden, med en ökande egenmakt, ägarlägenheter, bygg- och boendegemenskaper. Fram till för ett par decennier sedan hade vi en hög bostadsförsörjningsstandard i Sverige. Svenskarna gick från att vara de mest trångbodda runt kriget till att bli de minst trångbodda på 1990-talet. Nu ser vi en negativ utveckling med 140.000 trångbodda hushåll, varav ca 45 000 samtidigt har problem med boendeekonomin. För att komma åt detta problem och även minska segregationen behövs en nationell, politisk vilja både kring finansiering och att skapa mer inkluderande boendeformer. Vi har tidigare sett en egnahemsrörelse och bostadskooperation som blev så framgångsrika att de själva blev egna betongkolosser. Här kommer nya konstellationer och idéer att behöva välkomnas.

Mångfald – nytt ideal eller samhällsproblem
Mångfald innebär en enorm potential som vi behöver bli bättre på att ta vara på. I det framtida bostadsbyggandet kommer vinnarna att vara de som bejakar heterogenitet och de möjligheter som dyker upp med ”game changers” som exempelvis mobilitet och AI.

För att ta hand om tillväxtmöjligheterna behöver städer skapa en attraktiv och blandad stadsbild. Det mest varierade vi idag ser runtom i Europa är äldre stadsdelar med byggnader från olika tidsepoker. Dessa möjligheter skapas när befintliga platser, såsom extremt homogena miljonprogramsområden, utvecklas. De kommuner som vågar satsa och kan leverera en blandning är de som kommer att bli mest framgångsrika under våra kommande 30 år.

Att möta samtidens komplexitet
Så hur kommer framtidens städer att utvecklas? Vem kommer att få vara med och bestämma och vilka värden kommer att påverka arkitekturen? Ökat medborgarinflytande, en förändrad syn på bostaden och mångfald kommer att prägla arkitekturen, byggandet och samhället. Vad vi ser är att dessa krafter som påverkar samhällsbyggandet blir alltmer komplexa, motsägelsefulla och mångfacetterade. Framtiden tillhör därför de beslutsfattare som vågar utmana gamla sanningar och möta samtidens komplexitet, leverera den mångfald som efterfrågas, kavla upp ärmarna och lägga pusslet på nytt. Som arkitekter har vi både förståelsen, viljan och redskapen till att skapa relevanta värden i en föränderlig tid. Vårt bästa projekt är alltid vårt nästa projekt!

Fem frågor till Andreas Fries

1. Favoritstad?
New York City, en stad som visar prov på sammanhållen mångfald, och samtidigt har ett resilient och hållbart planeringsmönster.

2. Favoritbyggnad?
Gustav den III:s Hagapaviljong, tre klossar som bjuder på en behagfull detaljering omgiven av parklandskap.

4. Inspiration?
Mina unga kollegor. De har en kreativitet, oräddhet, fantasi och glädje samtidigt som de inte har blivit så luttrade.

5.Vad är god arkitektur?
Värdeskapande arkitektur. Som filosofen Alain de Botton uttryckt det; arkitekturen kan få oss att lyfta och kan stärka vår självbild som människor och vår förmåga att vara civiliserade.

Därför blev jag arkitekt:
Det var något kreativt, konkret och handlingskraftigt. Som arkitekt definieras man av det man gör, vilket är extremt sporrande men också krävande, för får man inget ur händerna så är man ingenting.