Stockholmsbarometern steg under andra kvartalet 2020 till ett värde på 80,6 där 100 utgör det historiska normalvärdet.

Stockholmsekonomin tog ett kliv uppåt under det andra kvartalet. Trots det befinner den sig på en nivå i paritet med under finanskrisen och vissa näringar brottas med omfattande problem.

– Ekonomin har vänt upp från träskbotten men är ännu inte i närheten av att se ytan. Det är ett ansträngt läge och de sektorer som har det allra svårast är fortfarande i desperat behov av starkare politiska stödåtgärder, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.

Stockholmsbarometern steg under andra kvartalet 2020 till ett värde på 80,6 där 100 utgör det historiska normalvärdet. Det är en tydlig förbättring från första kvartalet 2020, då värdet stannade på 61,6.

Uppgången förklaras till stor del av att näringslivets konfidensindikator stiger från 60 till 81. Bland hushållen är uppgången mindre, från ett värde på 77 till 83.

– Riktningen är positiv, men den samlade bilden är likväl att ekonomin går på sparlåga och att stämningsläget är negativt. Vi befinner oss fortfarande i ett mycket svagt ekonomiskt läge som ligger rejält under det normala, säger Stefan Westerberg.

Vid en jämförelse mellan landets olika regioner så har Stockholmsregionen drabbats särskilt hårt av coronakrisen. Både under kvartal ett och två 2020 så har indexutfallen, som mäter stämningsläget i näringslivet för respektive region i förhållande till det historiska genomsnittet, varit svagast i Stockholms län.

– Huvudstadsregionen har en stark och välutvecklad tjänstesektor där många företag har internationell prägel och global profil. Därmed har restriktioner och den generellt minskade rörligheten slagit hårt mot delar av tjänstesektorn och gjort att regionen drabbats extra hårt, säger Stefan Westerberg.

Den privata tjänstesektorn uppvisar tecken på återhämtning under andra kvartalet, men företag med uppdragsverksamhet och hotell- och restaurangnäringen befinner sig fortsatt på en väldigt låg nivå.

– Eftersom omställningsstödet inte täcker månaderna efter april så finns en risk att en så här dålig högsäsong för exempelvis hotellen bygger in problem och svagheter som kan bli svåra att hantera under hösten och vintern. Det vore rättmätigt att förlänga dessa stöd och genom det minska risken för att jobb fortsätter att slås ut, säger Stefan Westerberg.