Nordika Fastigheters vd, Jonas Grandér, har presenterat en ny modell för hur kommunernas plankontor kan få mer dådkraft i sina planprocesser. I Dagens Samhälle tar han upp förslag på hur kommunerna i större utsträckning skulle kunna använda sig av branschens kunnande samtidigt som kommunernas plankontor får ta del av värdeökningen vid nya detaljplaner. 

– Många svenska kommuner är fast beslutna att växa. Men tillväxttakten gör att plankontoren ofta släpar efter i sin handläggning, eftersom de inte har de resurser som behövs. Vi är övertygade om att det behöver tillföras både ökade resurser och avlastning. Och båda sakerna kan faktiskt vi i branschen bidra till, säger Jonas Grandér.

Han fortsätter:

– Ett sätt att öka kommunernas handlingskraft är att införa en modell där kommunerna kan ta del av värdeökningen som skapas när kommuner är med och driver fram nya detaljplaner. En sådan modell finns i Finland idag, där planprocesserna sedan införandet förkortats rejält. Kommuner och byggare får helt krasst ett gemensamt intresse och mål med en planprocess – att ta fram bra detaljplaner på kortare tid. 

I en artikel i Dagens Samhälle säger Jonas Grandér att många kommuner är i dag satta under press från två håll när man ska hålla uppe nivån för bostadsbyggandet. Från internt håll lider stadsbyggnadskontoren ofta brist på resurser och personal och från bostadsbyggarnas sida finns ett tryck som efterfrågar snabbare och enklare processer för framtagandet av nya detaljplaner.

För att minska den trånga sektor som stadsbyggnadskontoren blivit i många kommuner så tror vi på Nordika att man behöver ändra synsätt.  

Vi tycker det är viktigt att politiken har sista ordet rörande vad som ska byggas i kommunen. Men på vägen dit kan kommunerna bli mycket bättre på att använda sig av branschens kunnande och låta fastighetsägarna vara mer aktiva i planprocesserna.

I kommunerna handläggs i dag allt ifrån lov för takkupor, balkonger och sommarstugestaket av samma handläggare som också ska arbeta fram planer för nya stadsdelar. Arbetsbelastningen i växande kommuner är ofta hög och det är inte underligt att plankontoren lider av resursbrist.

Om kommunerna i stället satte upp tydliga regelverk för vad en byggare får eller inte får göra när nya bostäder ska byggas inom ett visst område så skulle vi byggare kunna ta ett större ansvar. Kommunernas uppgift blir då att tillhandahålla ett stringent regelverk och en kravspecifikation med den information kommunerna behöver för att kunna ta beslut.

Kommunerna fattar beslut utifrån regelverket, samtidigt som det tunga jobbet som handläggarna gör i dag, med framtagandet av nya detaljplaner läggs över på byggherrarna. Sedan är det upp till byggherrarna att jobba fram nya detaljplaner i enlighet med riktlinjerna och kravspecifikationen från kommunerna. Gör man inte det så avslås förslaget, eller så får man arbeta om sina projekt.

Ett annat sätt att öka kommunernas handlingskraft är att införa en modell där kommunerna kan ta del av mervärdet som de facto skapas när kommuner är med och driver fram nya detaljplaner.

En sådan modell finns exempelvis i Finland, där planprocesserna sedan införandet förkortats rejält. Kommuner och byggare får helt krasst ett gemensamt intresse och mål med en planprocess – att ta fram bra detaljplaner på kortare tid.

Jag tror att vi är fler i branschen som skulle kunna acceptera detta, om det också innebar en snabbare och mer professionell hantering av detaljplaneprocesserna.

För kan vi korta ledtiderna, så leder det till kostnadsbesparingar – vilket leder till billigare byggprocesser som i slutändan gynnar alla som behöver bostäder att bo i. 

– Ambitionen från Nordika och många av våra kollegor i branschen är att vi ska vara med och ta vårt samhällsansvar och bygga långsiktigt hållbara städer. Vi har, som vi ser det, alla mycket att tjäna på om vi kan förändra planprocessen och skapa ett bättre system. Då kan vi bättre arbeta hand i hand, bekämpa bostadsbristen och utveckla städerna bättre tillsammans, säger Jonas Grandér.