18 oktober 2018

Redaktionen

alt
De nya husen i Hagsätra får entréer och förgårdsmark ut mot gatan för att skapa mer liv och rörelse på Hagsätravägen. Bild: Nyréns

 

Stockholms stad planerar tillsammans med Stockholmshem att bygga 103 hyresrättslägenheter i Hagsätra. Lägenheterna byggs i två lamellhus (långa, smala huslängor) på varsin sida om Hagsätravägen. Husen får bostadsgårdar på baksidorna som vetter ut mot naturmark. För att skapa en mer levande stadskänsla och ökad trygghet på Hagsätravägen placeras husens entréer ut mot gatan. Samrådet om detaljplanen för området avslutades i maj 2018 och nu går planen upp för granskning den 16-30 oktober 2018.

 

Husens placering anpassas till områdets topografi och terräng för att spara så mycket av naturen som möjligt. Ett annat sätt att spara grönska på är att vi inte planerar någon markparkering utan all parkering byggs i garage under ett av husen.

 

De nya bostäderna är en del av det så kallade projektet med Stockholmshus. Det är Stockholms stads och de kommunala bostadsbolagens satsning för att få fram nya bostäder snabbare och till lägre byggkostnader.

 

De stora justeringarna sedan samrådet är att Stockholmshusens fasader har bearbetats genom att antalet fönstertyper utökats. De tidigare planerade 2-luftsfönstren har kompletterats med 3-luftsfönster. De bredare 3-luftsfönstrerna syftar till att skapar ett inslag av horisontalitet i fasaden, vilket välbehövligt får husen att upplevas mer grundade och mindre höga.

 

Dessutom har bebyggelsen anpassats till konsekvenserna av eventuella skyfall (100-årsregn). Den främsta översvämningsrisken i planförslaget är dagvatten som rinner mot husen från omgivande högre naturmark vid ett skyfall. Genom att avleda dagvattnet via svackdiken runt fastigheterna samt tillåta att mindre delar vatten magasineras på bostadsgårdarna kan denna risk hanteras. Vattnet riskerar längre nedströms att ansamlas utmed Hagsätravägen. Med underlag och beräkningar från de nya skyfallsmodelleringarna har byggnaderna i planförslaget placerats på en sådan höjd att skyfallsvatten inte riskerar att bli stående intill fasad och förhindrar utrymning eller riskerar att byggnaderna skadas.

alt
Nordikas fastighet i Stenvretens industriområde, Eskilstuna, har ett bra logistikläge längs E18.

 

Nordika hyr ut 3.500 kvm till Fruktjuice i Enköping på ett långt avtal och till ett totalt hyresvärde om 18,9 Mkr. Fastigheten består av 14.000 kvm logistikytor och efter den senaste uthyrningen är alla större ytor i fastigheten uthyrda. Fastigheten ingår i den portfölj av fastigheter som Nordika förvaltar i ett samägt JV med en större global investerare. Fastigheten ligger längs med E18 och med ett bra logistikläge inom Stenvretens industriområde.  

 

– Vi har jobbat hårt sen vi tog över fastigheten från DHL, eftersom den hade stora vakanser. Vi är glada över att kunna fylla upp fastigheten och erbjuda bra lokaler till Fruktjuice i Enköping AB. Lokalen gör det möjligt för företaget att effektivisera sin verksamhet och säkerhetsställa en kvalitativ produktion. Att det går bra för våra hyresgäster är bra för oss och när vi är med och skapa mervärde för våra hyresgäster är det ju toppen, säger Robert Högström, fastighetschef på Nordika.

 

I en kommentar kan sägas att Nordika har genom åren visat en styrka med att uppgradera och fylla vakanserna i sitt bestånd. SF

 

 

onsdag, 17 oktober 2018 15:16

Castellums vinst steg till 5 Mdr kr

alt
Den 28 september meddelade Castellum att bolaget ska bygga lokaler åt Domstolsverket i Nyhamnen i Malmö. Investe­ringen, som beräknas uppgå till cirka 1,2 Mdr kr, blir ett av Castellums största byggprojekt genom tiderna.

 

Castellum redovisar en kraftfullt höjd niomånadersvinst som steg till 5.051 Mkr (3.424), motsvarande 18,49 kr (12,53) per aktie. I resultatet ingick värdeförändringar på fastigheter med 3.150 Mkr (2.069) och på derivat med 202 Mkr (204). Intäkterna för perioden steg till 4.141 Mkr (3.866), medan förvaltningsresultatet förbättrades med 13 procent till 2.219 Mkr (1.956), motsvarande 8,12 kr (7,16) per aktie.

 

– Det starka resultatet efter kvartal tre gör att jag nu känner mig ännu mer övertygad om att Castellum under 2018 kommer att kunna leverera i enlighet med det övergripande målet: en ökning av förvaltningsresultatet (och därmed utdelningen) med 10 procent, säger vd Henrik Saxborn.

 

Han fortsätter: 

– Nya lönsamma projektmöjligheter uppstår genom den fortsatt höga efterfrågan på moderna och hållbara kontorslokaler. Under de närmsta åren kommer Castellum att ta en ledande roll i utvecklingen av Nyhamnen i Malmös innerstad genom byggnationen av ett nytt Domstolsverk samt ett nytt nordiskt huvudkontor för E.ON. Investeringsbeloppet omfattar sammanlagt 2,3 Mdr kr och är det största i bolagets historia.

 

Under perioden uppgick Castellums nettoinvesteringar till 3.009 Mkr (4.560), varav 1.333 Mkr (3.452) var förvärv, 2.123 Mkr (1.980) ny-, till- och ombyggnationer och 447 Mkr (872) försäljningar.

 

Portföljens marknadsvärde ökade till 87,5 Mdr kr (81,1) och det kommersiella beståndet består till 46 procent av kontor, 23 procent samhällsfastigheter, 15 procent lager/logistik, 9 procent handel och 3 procent lätt industri.

 

Av netto räntebärande skulder om 40.646 Mkr (38.023) var 14.659 Mkr (15.867) säkerställda med pantbrev och 25.987 Mkr (22.156) icke säkerställda. Genomsnittlig effektiv ränta per den 30 september sjönk till 2,1 procent (2,4).

 

Det egna kapitalet ökade till 37.371 Mkr (33.736), vilket motsvarade en soliditet om 41,5 procent. Det långsiktiga substansvärde beräknades till 168 kr (142) per aktie, vilket motsvarade en ökning med 18 procent under årets nio första månader.

 

Det starka resultatet medförde att aktien steg med 3,4 procent till 156,60 kr. LE

alt
Christoffer Bööj, tidigare affärsutvecklare på Logistic Contractor, har rekryterats som Branch Manager Scandinavia för det tyska byggföretaget.

 

Det tyska Byggföretaget Goldbeck, med huvudkontor i Bielefeld, ska utmana svenska byggföretag i en storsatsning på den skandinaviska marknaden. Primärt kommer företaget att arbeta inom segmenten logistikbyggnader, kontor och parkeringshus. Goldbeck ligger på sjunde plats bland de största byggföretagen i Tyskland, enligt Engineering Hint.

Under året har en organisation byggts upp i Sverige dit Christoffer Bööj, tidigare affärsutvecklare på Logistic Contractor, har rekryterats som Branch Manager Scandinavia, enligt Svensk Byggtidning.

 

– Tillsammans med fem medarbetare som flyttats från Goldbecks europeiska verksamhet har jag fått det intressanta uppdraget att ansvara för etableringen i Skandinavien. Vi ser goda möjligheter att kunna ta betydande marknadsandelar inom de prioriterade segmenten. Genom en systematiserad byggprocess, storskalighet från vårt moderbolag, ett globalt nätverk och lokalkännedom kommer Goldbeck att utmana branschen vad gäller tid, kostnad och kvalitet för byggnation i Skandinavien, säger Christoffer Bööj.

 

Goldbeck har tidigare levererat två logistikprojekt i Sverige och fem stora parkeringshus i Danmark. Ytterligare två projekt är aktuella nu.

 

– Senare i år kommer vi att färdigställa en terminal på 23.000 kvm i Jönköping. I början av 2019 påbörjar vi ett parkeringshus med 400 parkeringsplatser i Köpenhamn. Sakta men säkert börjar beställarna få upp ögonen för vad vi kan erbjuda. Under hösten kommer vi att förstärka organisationen ytterligare för att intensifiera marknadsbearbetningen, tillägger Christoffer Bööj.

onsdag, 17 oktober 2018 14:01

White ritar Vasakronans Magasin X i Uppsala

alt
Magasin X, om 13.000 kvm kan bli Sveriges största byggnad i trä när den är färdigställd år 2021, alldeles intill Resecentrum i Uppsala. Bild: White arkitekter

 

alt

Magasin X kommer att certifieras enligt miljöklassificeringssystemet LEED med målet LEED Platinum som är det högsta betyget. Bild: White arkitekter

 

White Arkitekter i Uppsala ritar nu Magasin X åt Vasakronan – ett kontorshus med massivträstomme som tar storskaligt byggande till en ny hållbarhetsnivå. Genomgående höga mål för gestaltningen av både byggnaden och platsen samt det kollektivtrafiknära läget ger Magasin X alla förutsättningar för att bli ett långsiktigt hållbart tillskott till staden. 

 

– Modernt byggande i trä ger en unik möjlighet att skapa hållbara och vackra byggnader. Trä är ett förnybart byggmaterial som bidrar till att förbättra inomhusluften, höjer känslan av välbefinnande och möjliggör effektivitet och besparingar på byggplatsen, säger Anders Tväråna, ansvarig arkitekt på White Arkitekter i Uppsala.

 

Huset kommer att certifieras enligt miljöklassificeringssystemet LEED med målet LEED Platinum som är det högsta betyget. Det innebär bland annat extremt effektiva energisystem och innovativa lösningar. Målet är att skapa en byggnad med så litet klimatavtryck som möjligt. Eftersom själva byggprocessen är en mycket stor del av projektets miljöpåverkan är det också viktigt att huset får ett långt liv och klarar att möta nya behov på ett resurssmart sätt. Därför planerar vi Magasin X med gedigna material, höga våningshöjder och en rationell inre struktur som gör att vi kan leva upp till kraven från både dagens och framtidens hyresgäster.

 

Byggnadens placering, precis vid Uppsala Resecentrum, skapar dessutom oöverträffade möjligheter för att bedriva en hållbar verksamhet med klimatsmart resande. Vid entréplatsen kommer planteringar med höga ekologiska värden bidra till det gröna sambandet mellan järnvägen och Fyrisån samt bli en viktig grön lunga där det blir attraktivt att vistas. Magasin X bidrar också till att öka stadslivet vid denna del av stationsområdet vilket stärker innerstadens stråk och stadsrum. Sammantaget blir Magasin X en hållbar helhet där en byggnad med minimal klimatpåverkan i ett läge nära kollektivtrafik samspelar med en utemiljö som stärker såväl ekologiska samband som promenad- och cykelstråk.

 

Byggnaden omfattar över 13.000 kvm och när den står färdig 2021 ser den ut att bli Sveriges största kontorsbyggnad i trä.

alt
Diös utvecklar nya lokaler för Åhlén och Pressbyrån i Falun, vilka ska vara färdigställda under våren och sommaren 2019.

 

Diös har skrivit nytt avtal med Åhléns i Falun och i samband med det utveckla varuhusets lokaler i linje med Åhléns nya butikskoncept. Samtidigt utvecklar Diös lokaler för Pressbyråns som etablerar sig i anslutning till den nya vänthallen Knutpunkten i Falun. Inflyttning för Pressbyrån beräknas ske till våren och Åhléns nya lokaler beräknas vara klara till sommaren 2019.

 

De nya lokalerna ingår i den utvecklingsplan som finns för fastigheterna i anslutning till Holmtorget och Knutpunkten i Falun. I samband med detta kommer även fasaden på Åhlénshuset att upprustas.

 

– Att utveckla fastigheterna kring Holmtorget kommer göra centrum mer attraktivt och är en del av den övergripande stadsutvecklingsplan vi har för centrala Falun, säger Mikael Hedh, affärschef, Diös Dalarna.

tisdag, 16 oktober 2018 21:19

White: Våra drömmars stad

alt
Ulla Bergström, kontorschef på White i Stockholm och Monica von Schmalensee, ordförande Rådet för hållbara städer och rådgivare åt riksarkitekten.  Frågan under Whites frukostseminarium blev om den nya arkitekturpolitiken leder till våra drömmars stad?

 

alt

Niklas Svensson från White var seminariets moderator.

 

alt

Från vänster: Charlotta Holm Hildebrant, Krister Lindstedt, Monica von Schmalensee, Tatjana Joksimovic, Gustav Hemming och Joel Edding .

 

alt

Sima Zangiabadi och Niklas Svensson.

 

alt

Joel Edding och Sima Zangiabadi.

 

alt

Tatjana Joksimovic.

 

alt

Över 100 hade kommit till Whites frukostseminarium: ”Våra drömmars stad”.

 

Foto och text: Lars Eriksson

 

Under tisdagen hade White ett seminarium med titeln Våra drömmars stad. I programmet förklarade White att den nya politiken för arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer. Stor vikt ska läggas vid att alla medborgare ska kunna påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Den nya regionplanen och den nya översiktsplanen för Stockholm ska få politiken att hända.

 

Vilka möjligheter finns det att känna hopp i politiken och hur vägleder den oss om framtidsplanerna för Stockholm? Ur tre olika perspektiv, statligt, regionalt och kommunalt, undersöker White vilken roll den nya arkitekturpolitiken spelar och vad den säger om framtiden. Frågan under seminariet blev om den nya arkitekturpolitiken leder till våra drömmars stad?

 

Ulla Bergström, kontorschef White Stockholm, hälsade de cirka 100 deltagarna varmt välkomna till seminariet.

 

Niklas Svensson, före detta biträdande stadsbyggnadsdirektör i Stockholm och nu utvecklingsansvarig på White, var moderator för seminariet.

 

Talare under seminariet var Gustav Hemming, landstingsborgarråd (C), Joel Edding, stadsbyggnadsstrateg, stadsbyggnadskontoret i Stockholm, Monica von Schmalensee, ordförande Rådet för hållbara städer och rådgivare åt riksarkitekten. Medverkade gjorde även Tatjana Joksimovic, planchef på länsstyrelsen i Stockholms län, Sima Zangiabadi, arkitekt och Head of Business Development Peab Bostad, Charlotta Holm Hildebrant, Branschchef, Sveriges Arkitekter samt Krister Lindstedt, arkitekt på White

 

Monica von Schmalensee talade om framtidsformer med avstamp från gamla politikens värderingar år 1998 om vår fysiska och offentliga miljö jämfört med förorden och vår tids den statliga arkitekturutredningen, Gestaltad livsmiljö, ledd av riksarkitekten Christer Larsson. Monica von Schmalensee tror att arkitekturen, formens och designens kraft kan förändra världen för vår dagliga livsmiljö med långsiktiga lösningar.

 

I den nya politiken 2018, tjugo år senare, står vi inför nya utmaningar om klimatet, översvämningar, bristen på vatten, arbete med lösningar för ekosystemen, problem med snabb urbanisering och ökade klyftor i samhället. De socioekonomiska utmaningar år 2018 är annorlunda jämfört med de år 1998. I tider med vitaliseringar handlar det inte bara om att finna smarta lösningar utan mer om hur vi ska jobba med våra processer som blivit mer komplicerade i brist på tid, vilket till stor del präglar vår kortsiktiga kvartalsekonomi. Det är brist på bostäder som vanliga människor ha råd att bo i Stockholm med utförsäljning av kommunala hyresrätter. Utanförskap har blivit vår tids stora utmaning. I betänkandet för regionala noder för politiken tillsammans med Arkitekturmuseum, Boverket. Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet, ska leda arkitekturpolitiken på rätt väg. Föredömen för statens och kommunens politik handlar inte om att handla upp projekt till lägsta pris utan det handlar att förvärva projekt med kompentens och kvalité. Boverket har skapat ett arkitekturprogram med åtta pågående frågor, bland annat för skolmiljö och sjukhus.

 

Monica von Schmalensee utryckte att hon var otroligt glad över att samarbeta med riksarkitekten Christer Larsson och hon var även glad över att hon har blivit utsedd av regeringen till ordförande Rådet för hållbara städer och rådgivare åt riksarkitekten. Riksarkitekten har lämnat förslag på vilket sätt vi ska lyfta och skapa dokument med styrmedel för ett bättre samhälle genom att agera långsiktigt. Det innebär också att tio myndigheter ska driva frågorna framåt och då handlar det mycket om när ska lagar och förordningar tillämpas. När ska länsstyrelsen komma in, när kommer ska Trafikverket komma in.

 

– En intressant fråga är om Trafikverkets beslut står över kommunens?, sa Monica von Schmalensee. Hon fortsatte:
– Forskningen handlar om att vi måste skapa evidens för att visa vad vi ska göra för bättre luftkvalité, vad ljus betyder, vad vackra miljöer betyder för välbefinnandet. Men om det är alltför stor fokus på vinstmaximering och att skära bort kostnader, då hamnar vi fel. Och det viktigaste. Det är inte riksarkitekten eller rådet som skapar välbefinnandet i stadsmiljöer utan arkitekterna. Arkitekter ska samtala tillsammans om våra processer och om hur vi krokar arm och hur vi börjar tala om miljöfrågan. För 20 år sedan kom miljöfrågor längst ned på listan i alla byggprojekt. Nu har miljön frågan kommit högst upp. Och nu hoppas jag att kvalitetsfrågan också hamnar högst upp.

 

Hur ska regionen och landstingen styra Stockholm? frågade Gustav Hemming då han påpekade att det inte längre ska heta Stockholms läns landsting utan Region Stockholm, vilket innebär att Region Stockholm övertar stora dela av länsstyrelsens ansvar för regionala processer.

 

Seminariet hade en undertitel om hur politiken bidrar till ett hållbart samhälle. Niklas Svensson har medverkat i arbetat med en ny regional översiktsplan för Stockholm, RUFS 2050, ett intensivt arbete med kommuner och intresseorganisationer.

 

I översiktsplanen har kommunen ett planmonopol men vad översiktsplanen vill slå fast är att betona synergierna, att det som sker i den ena kommunen går hand i hand med vad som sker i den andra kommunen, särskilt när det gäller trafik och vägar, så synergin handlar om den långsiktiga ekonomiska och ekologiska hållbarheten.

 

Det gäller att öka bostadsbyggandet, där det krävs nationella reformer och att kollektivtrafiken samspelar med bostadsbyggandet. Mer fokus kommer att läggas på cykelleder och kollektivtrafik, vilket är positivt för klimatet och hälsan.

 

Att överbrygga barriärer, som till exempel motorvägar, är viktigt i den regionala planeringen, betonade Hemming.

 

I regionala noder, vid sidan av förtätningen och utvecklingen av regionkärnan, ser vi åtta regionala delkärnor.

 

– Kan vi bygga stad till exempel i Flemingsberg? frågade Gustav Hemming.

 

Joel Edding, stadsbyggnadsstrateg, på stadsbyggnadskontoret i Stockholm, arbetar med Stockholms översiktsplan och hur den ska implementeras eller genomföras. Han framhöll att vi ska använda kraften i Stockholms starka tillväxt till att förbättra hela Stockholm. Inget av planprojekten ska påbörjas om de inte uppfyller målen för utvecklingsstrategin. Dessa mål är fyra. 1. En växande stad ska bejaka stadsutveckling genom att skapa bostäder åtkomliga för alla. 2. Ökad attraktivitet för bostäder och näringsliv i framförallt söderort med kommunal och offentlig service. 3. En sammanhängande stad som kan överbrygga barriärer och koppla samman stadsdelar. Staden ska utvecklas med god offentlig miljö, lokala centrum, mötesplatser, parker och torg med levande stadsmiljöer och bostäder med blandade upplåtelseformer och typer. 4. En framtida klimattålig stad genom att minska fossilutsläppen till år 2040. Ett viktigt arbete med klimatanpassningar och frågorna kring robusthet och resiliens, det vill säga ett arbete att skapa en stadsstruktur som kan klara av störningar av olika slag.

 

Utbyggnadsstrategierna beskriver vad stadens investeringar och planeringsresurser ska riktas, vilka även de är fyra till antalet. A. Använda stadens attraktionskraft med stor kommunal service med ett rikt näringsliv och ett stort fokus på att hålla hög takt i bostadsbyggandet. B. Hela staden ska växa med fyra fokusområden som är Farsta, Hagsätra gård, Skärholmen och Kista/Järva. Tanken är att här ska det ske ett omfattande stadsbyggande med samband i de olika stadsdelarna. C. Värdeskapande kompletteringar, ska genomföras i i dessa områdens stadsprojekt. D. Att ta till vara långsiktig stadsutvecklingspotential, så att den inte försvagas på sikt, särskilt då det gäller ombyggnaden av vägar till gator.

 

Charlotta Holm Hildebrant, Branschchef, Sveriges Arkitekter, talade om samhörighet och förutsägbarhet för att planprocesser ska fungera och att resultat ska åstadkommas i rätt tid och att planarbetet ska speglas branschaktörernas olika kompetens.

 

Krister Lindstedt, från White, talade om den viktiga roll som översiktsplanen kan ha för olika byggherrar som en öppen spelplan där det går att skapa synergierna genom att aktörerna kan berätta om vad de kan bidra med. Aktörer som saknar kunskap hela översiktsplanen.

 

Frågor togs upp om att det finns mycket okunskap i branschen om miljöfrågor och att kvalitetsvärden måste lyftas fram i det privata mötet med det kommunala när det handlar om integration och mätbarhet av kvalitéer.

 

Monica von Schmalensee framhöll att vi är alltför fixerade vid fasader och utseende, istället för att tala mer om innehållet, om vad vi vill åstadkomma. Viktigt är att i samtalet överbrygga och ge varandra och tillföra kunskap om det goda exemplet. Ett gott exempel, menade von Schmalensee, är Uppsala med kommunalrådet Erik Pelling och Uppsalas kommuns arbete med att uppfostra byggnadsnämnden till mer kunskap om styrdokumenten i arkitekturhandlingarna.
 

– Byggnadsnämnden måste få adekvat kunskap för att modigare kunna fatta avgörande beslut om att verka långsiktigt, sa Monica von Schmalensee.

tisdag, 16 oktober 2018 21:02

S&P har gett 20 svenska kommuner rating

alt
Johanna Melinder, Research Assistant och Carl Nyreröd, Director.

 

Av Thomas Mattsson

 

Problemen med att bilda kommunala ledningar efter valkaoset kan få negativa konsekvenser. Ratingen kan sänkas om osäkerheten kvarstår.

 

– Vi gör ratingen två gånger per år, säger Carina Rudelius, som är analytiker på S&P.

 

Annika Wallenskog är chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Hon  utvecklar synen på ratingen så här:
– Nu är det inte så många kommuner som ratar sig. Det är främst storkommunerna som gör det. De flesta får antingen dubbla eller trippla A:n, vilket är höga värderingar. De som har nytta av hög rating är främst de som ska låna pengar på obligationsmarknaden. De mindre kommunerna har oftast inte behov av att emittera obligationer för finansieringen. De väljer oftast att finansiera sig genom det kommunalt ägda Kommuninvest, enligt SKL.

 

Ovissheten om vilka som ska styra kommunerna kan dock i värsta fall resultera i ändringar i kommunernas finansiella policies.

 

– Det kan bli problem om det skulle hända något dramatiskt, som kräver en strukturerad ledning av kommunerna, säger Carl Nyreröd, som är Director på S&P.

 

Kommunerna lånar nu cirka 600 miljarder kronor varje år och får in 200 miljarder årligen i riktade statsbidrag.

 

– De räntebärande skulderna stiger med 30-40 miljarder per år. Kommunerna har stora lån för att finansiera investeringar i verksamheten. Dessutom ökar befolkningen och det innebär högre kostnader, betonar Carl Nyreröd.

 

Carl Nyreröd menar dock att staten kan hantera ganska höga kostnader för kommunerna, utan att för den skull äventyra balansen i statsfinanserna.  Han ser ingen risk för att bristande kommunal finansiering kan leda till högre räntor.

 

– Nej, vi ser inga sådana risker i närtid. Några punkter upp på räntorna kan det leda till om det blir begränsade problem, säger han.

 

S&P har graderat 20 svenska kommuner, av totalt 290. Det är storstadskommuner som Standard & Poor’s har riktat fokus mot.

 

S&P:s värdering omfattar de större kommunerna i Sverige. Sex kommuner anses särskilt stabila, eftersom kommunalvalet inte väntas leda till några större förändringar i den kommunala styrningen. De är: Sundsvall, Storstockholm, Täby, Vellinge, Huddinge och Borås. SKL hävdar att det nu finns politisk majoritet i 190 av landets 290 kommuner.

 

I Uppsala, Malmö, Jönköping, Lund, Örebro, Helsingborg, Göteborg, Norrköping och Västerås har man ännu inte enats kring en kommunal ledning.

 

Metoden har varit intervjuer, samtal och studier av kommunernas redovisningar och planerade åtaganden inför framtiden.

 

I Stockholms stad , Södertälje, Västra Götaland och Skåne blir det nya kommunala ledningar.

 

Om kommunerna genomför större reformer, kan det medföra en viss oro för ändring av finansiella policies, enligt S&P. Men S&P bedömer att det inte kommer att bli några sådana i närtid.

 

De politiska partierna, i synnerhet Nya Moderaterna, har tidigare hävdat att det skulle gå att lägga ned landstingen. Kommunerna skulle då ta över landstingens roll. Möjligen skulle man på detta vis kunna spara en del.

 

De största svenska bankerna har tidigare avvisat risken för markant högre marknadsräntor beroende på dödläget i det svenska valet. Så länge det är ordning och reda i de svenska statsfinanserna händer inte så mycket på räntemarknaderna, har bland andra Nordea aviserat.

 

 

 

 

 

tisdag, 16 oktober 2018 13:28

NCC vinstvarnar för Q3 med –1,1 Mdr

alt
Tomas Carlsson börjar som koncernchef på NCC med omvärderingar i koncernen med –1,57 Mdr kr.

 

NCC gör omvärderingar i den löpande verksamheten, som påverkar koncernen med cirka –1,57 Mdr, vilket medför att resultatet för Q 3 blir –1,11 Mdr kr. I detalj är nedskrivningarna: 1. Omvärdering av pågående tvister och garantier med cirka – 693 Mkr. 2. Omvärdering av vissa utvecklingsfastigheter med – 365 Mkr till följd av avvecklingsbeslut 3. Nedskrivningar i projektportföljen till följd av omvärdering med cirka – 225 Mkr. 4. Omstruktureringskostnader för avveckling och förändring av verksamhet med – 75 Mkr. 5. Övrig omvärdering på – 207 MSEK

 

– Idag presenterar NCC en ny väg framåt. Nu sänker vi risknivån i koncernens projektportfölj och balansräkning, avvecklar vissa olönsamma verksamheter och fokuserar på NCC:s friska kärnverksamhet som finns inom samtliga affärsområden och länder. Med en ny koncernledning på plats, konsekvent riskhantering i projekten och omfattande lönsamhetsförbättrande åtgärder för att vända de verksamheter som inte levererar skapar vi en bas för en stark framtid för NCC, säger Tomas Carlsson, koncernchef på NCC.

 

NCC har initierat omfattande åtgärder inom samtliga affärsområden för att förstärka lönsamheten. Åtgärderna innebär bland annat:

A. Process för avyttring och nedläggning av olönsam verksamhet som exempelvis division Road Service inom affärsområde Infrastructure och ett antal mindre verksamheter inom affärsområdet Industry samt vissa utvecklingsfastigheter inom affärsområdet Property Development B.Turn-around planer för anläggningsverksamheten i Norge samt för affärsområdet Building Nordics

C. Förstärkt organisation med nyrekryteringar på nyckelpositioner, utbildningsinsatser och utveckling av styrning och uppföljningsprocesser för att åstadkomma generell förbättring D. En förstärkt process för riskvärdering av projekt

 

De nu beslutade åtgärderna kommer sannolikt att medföra ytterligare omstruktureringskostnader om cirka 200 Mkr fram till slutet av 2019.

 

Åtgärderna förväntas ha begränsad effekt på sysselsättningen i bolaget. Vissa lokala förändringar kan bli aktuella. Bolaget har fortsatt ett rekryteringsbehov.

 

Marknadsförutsättningarna bedöms vara fortsatt goda med en utdelningspolicy om att koncernen ska dela ut minst 40 procent av årets resultat efter skatt


Affärsområdenas finansiella mål är oförändrade. NCC har också ett antal icke-finansiella mål som bolaget kommer att fortsätta att arbeta med som ett led i att skapa långsiktig lönsamhet.

 

– Uppdelningen av NCC och Bonava 2016 tydliggjorde att det fanns behov av att öka lönsamheten i NCC. I oktober 2017 beslöt styrelsen att byta vd i NCC. Skälet var att verksamheten hade för svag utveckling. Styrelsen anställde en extern vd med bevisad handlingskraft och 20 års erfarenhet av bygg – Tomas Carlsson … som fick styrelsens uppdrag att genomföra en ordentlig genomlysning av bolaget och ta fram ett kraftfullt åtgärdsprogram. Allt för att bygga långsiktig lönsamhet. Resultatet av detta arbete presenteras idag och har styrelsens fulla stöd. Styrelsen anser att vi nu lägger grund för framtida lönsamhet i NCC, säger Tomas Billing, ordförande för NCC.

 

På grund av vinstvarningen föll aktien i NCC kraftigt i början av dagen, men återhämtade sig sedan, vilket gjorde att nedgången under dagen stannade vid cirka 1 procent.

 

alt

                                                                                                                     
Newsec rekryterar Henrik Hemminger (bilden) som ny chef för verksamheten inom rekrytering och interimslösningar. Han tillträder sin tjänst senast den 1 december och har lång erfarenhet som chef och ledare och har drivit vd- och ledarrekrytering till en lång rad kunder inom samhällsbyggnadssektorn under de senaste åtta åren. Närmast kommer han från Predico. Helena Salomonsson, som varit tillförordnad chef det senaste året, kommer att vara kvar i verksamheten med fokus på Stockholmsmarknaden.
    

Newsecs verksamhet inom rekrytering och interimslösningar har haft en kraftig tillväxt och expansionen fortsätter både inom interimsuppdrag och rekrytering av seniora befattningar, där det finns marknadsandelar att ta.
    

– Vi arbetar mot visionen att bli Nordens ledande kompetensförsörjare i fastighetssektorn. Kompetensförsörjning fortsätter att vara en av fastighetsbranschens stora utmaningar och vi ser behovet av långsiktiga samarbeten där vi kan vara våra kunders förlängda arm och lösa både kort- och långsiktiga behov, säger Pia Carlberg, styrelseordförande Newsec Competence.

Sida 1 av 790