15 juni 2019
tisdag, 11 juni 2019 13:25

Nytt Byggnadshistoriskt center vid Liljeholmskajen

Skrivet av 

 

Storleken för Stadsarkivet på Liljeholmskajen är 6.000 kvm. Lokalytan, från entrén tillsammans med lobby, wc och garderob/förvaringsskåp och de publika utrymmena med mötesrum, hörsal och läsesalar är 560 kvm. Resterande utrymmen, 5.460 kvm, är arkivlokaler. Foto: Mattias Ek

 


 


Invigningsceremoni där ritningarna över lokalerna arkiveras. På bilden räcker kulturborgarrådet Jonas Naddebo över ritningar till arkivarie Solveig Larsson. Foto: Caroline Berg

 


Stockholms stad har invigt ett nytt Byggnadshistorisk center vid Liljeholmenskajen som kallas Stadsarkivet vid Liljeholmskajen och som är en ny filial till Stadsarkivet på Kungsklippan och ett nytt centrum för kunskap om stadens bebyggelsehistoria och bebyggelseutveckling.

 

Ingången till Stadsarkivet Liljeholmskajen sker från bottenvåningen på en bostadsrättsförening vid Sjövikstorget nära Årstabron, mittemot Tantolunden på Södermalm. Storleken på lokalerna är 6.000 kvm. Lokalytan, från entrén tillsammans med lobby, wc och garderob/förvaringsskåp och de publika utrymmena med mötesrum, hörsal och läsesalar är 560 kvm. Resterande utrymmen, 5.460 kvm, är arkivlokaler.

 

Verksamheten är inrymd i två av de tunnelrör som tidigare utgjorde Vin & Sprits anläggning i Årstadal. Bergrummen fungerade som fabrik och lagringsanläggning av vin och sprit från 1959 fram till 1997 när anläggningen avvecklades.

 

Det var i april 2016 som staden fattade ett inriktningsbeslut om att förvärva ett bergrum och en lokal i Liljeholmen av JM AB. Bergrummen köptes av Fastighetskontoret efter inriktningsbeslut i fastighetsnämnden och kulturnämnden och hyrs ut till Stadsarkivet. Den totala kostnaden för inköp av bergrum och att bygga Stadsarkivet Liljeholmskajen blev 174 Mkr. Inredningen svarar arkitektfirman Ahrbom & Partners för och konstnären Ellen Ruge har skapat en konstnärlig gestaltning för de monumentala bergrummen.

 

– Det finns idag ett brett allmänintresse för arkitektur, design och historia. Här får stockholmare och andra unika möjligheter att upptäcka stadens bebyggelsehistoria, säger Jonas Naddebo, kultur- och stadsmiljöborgarråd i Stockholms stad.

 

Den övergripande idén för Stadsarkivet Liljeholmskajen är att samla arkiv, kompetens och externa aktörer med en gemensam utgångspunkt: Stockholms stads bebyggelseutveckling och stadsplanering.

 

– Staden äger många unika fastigheter för stockholmarna att besöka, Stadsarkivet Liljeholmskajen är inget undantag. I dessa gamla bergrum har Vin & Sprit en gång i tiden tappat och lagrat sina drycker, nu finns här miljontals kartor och ritningar om Stockholms framväxt att ta del av. Jag hoppas att många kommer att välja att åka hit, säger Dennis Wedin, som är stadens fastighetsborgarråd.

 

Lokalerna är anpassade för att rymma 100.000 meter arkiv, däribland 3,5 miljoner kartor och ritningar över byggnader, gator och parker i Stockholm. Här finns även visionära skisser som aldrig blev förverkligade. En stor del av samlingen är klassad som världsminne av Unesco. När verksamheten är i full gång kommer besökare att kunna ta del av samtal, visningar och mycket annat som har med stadens bebyggelseutveckling och stadsplanering att göra.

 

Kärnan för verksamheten blir Stadsarkivets bestånd av bygglovsritningar för Stockholm. Här finns i princip alla ansökningar om bygglov som gjorts i huvudstaden från början av 1700-talet till 1978. Det är en samling på drygt två miljoner ritningar. År 2011 upptogs detta ritningsarkiv på Unescos så kallade Världsminneslista (Memory of The World) eftersom Unesco bedömt att ritningsarkivet är unikt och intressant långt utanför gränserna för Stockholm och Sverige.

 

Förutom världsminnet finns stora mängder kartor, stadsplaner och ritningar från andra av stadens bebyggelse- och planeringsorienterade verksamheter. Ett exempel är Stadsingenjörskontorets arkiv som innehåller tomt- och plankartor från 1600-talets början fram till nutid. Det är handlingar som gör det möjligt att följa stadens planering och förändring på detaljnivå under en period på nästan 400 år.