Idag publicerade Riksbanken sin stabilitetsrapport. Hushållens höga skulder beskrivs återigen som den största risken i svensk ekonomi. SBAB:s chefsekonom Robert Boije anser att det är bra att Riksbanken tar sitt uppdrag att värna den finansiella stabiliteten på stort allvar, men han menar att Riksbanken på nytt tillhandahåller en onyanserad analys där Riksbanken trycker på faktorer som den menar utgör stora risker. Men viktigt är, säger Robert Boije, att amorteringskravet har medfört att blancolånen har ökat starkt, ett faktum som Riksbanken missar att kommentera.

Robert Boije säger:

– Riksbanken pekar på att införandet av amorteringskravet har fått ned tillväxttakten i hushållens skulder. Det stämmer säkert. Men amorteringskravet ger incitament att ersätta en del av bolånet med blancolån och innebär också att hushållen på kort sikt blivit mer kreditransonerade. Data visar att blancolånen har ökat kraftigt de senaste åren, vilket införandet av amorteringskravet högst sannolikt har bidragit till. Amorteringskravet i kombination med ökade blancolån bidrar, åtminstone på kort sikt, till mer och inte mindre räntekänsliga hushåll. Det är problematiskt om vi snart går in i en lågkonjunktur och i synnerhet med negativ eller låg reporänta. Amorteringskravet har därför åtminstone på kort sikt troligen rakt motsatt effekt jämfört med det avsedda.

Han fortsätter:

– Riksbanken säger att skattesystemet bidrar till att öka hushållens skulder och skuldkvoten sett till kombinationen av den kommunala fastighetsavgiften och ränteavdragen. Det är riktigt men det är inte skuldkvoten som är avgörande utan hushållens räntebetalningsförmåga. Såväl Riksbanken som Finansinspektionen menar att en hög skuldkvot riskerar att leda till att hushållen drar ned sin konsumtion kraftigt i en lågkonjunktur. Det är förstås vanligt att konsumtionen sjunker i en lågkonjunktur. Till skillnad från andra länder som hamnat i trubbel med kraftigt fallande konsumtion i en lågkonjunktur efter kraftigt ökande bostadspriser och bolåneskulder, t.ex. Danmark, Storbritannien och USA, har vi i Sverige inte haft någon bolånefinansierad överkonsumtion. Det, visar forskningen, är den centrala faktorn till kraftigt minskad privat konsumtion vid fallande bostadspriser. Sverige har också, till skillnad från dessa länder, under många år haft ett mycket högt hushållssparande vilket utgör en buffert mot fallande konsumtion.