19 mars 2019
torsdag, 28 februari 2019 19:06

En biljon – priset för ett nytt miljonprogram

Skrivet av 

 

Lennart Weiss, kommersiell direktör hos bostadsutvecklaren Veidekke AB.

 



Av Thomas Mattsson

Att bygga en miljon nya bostäder kommer att kosta oss minst en biljon kronor. Bostadsminister, Per Bolund (MP), menar att ”bostadsbristen ska bort”. Därmed öppnar han för idéer om ett nytt miljonprogram. Hans företrädare,  Mehmet Kaplan (MP), ville bygga minst 700.000 nya lägenheter fram till 2025. Boverket vill bygga samma antal bostäder på tio år. Och det måste betalas med enbart besparingar i statens budget, bara upplåning eller skattehöjningar alternativt en mix av dessa.

 

Kan det fungera om vi bygger billiga lägenheter?
–  Skälet till att bostadspriserna drivits upp i Sverige är att vi har Europas högsta bostadsstandard. Det är tre saker som har drivit upp priserna. Det är våra klimat- och miljöambitioner. Vill vi backa på dem? Nej, det vill vi inte. Det är byggnadsarbetarnas löner. Finns det någon som vill sänka dem? Nej, jag tror inte det. Och det är priset på mark, som styrs av marknaden, säger Lennart Weiss, som är bostadspolitisk expert och kommersiell direktör hos bostadsutvecklaren Veidekke AB.

 

Det kan sannolikt bli mycket svårt att bygga billigt. Plan- och bygglagen och EU-lagstiftningen styr i hög utsträckning hur vi får bygga.

 

– Kommunerna vill inte uppföra billiga, standardiserade bostadshus. De tycker de är alldeles för fula, hävdar Lennart Weiss.

Han fortsätter:

Säg att regering och riksdag landar i att vi ska bygga 1 miljon lägenheter. Jag utgår från att en lägenhet om 60 kvm kostar ungefär en miljon kronor att bygga, med stöd av SCB:s statistik. Då landar kostnaden på 1.200 miljarder kronor. Bygger vi 700.000 lägenheter blir siffran 1000 miljarder, alltså en biljon kronor. Då räknar jag på ett kvadratmeterpris på ungefär låga 20.000 kronor. En miljon lägenheter kommer att belasta statens budget med, lågt räknat, 165-200 miljarder kronor per år fram till 2025. På tio års sikt blir det 100-120 miljarder om året. Om man beräknar finansieringsbehovet för 500.000 lägenheter, hamnar vi på ännu högre siffror. Enligt Veidekkes rapport från 2018: ”Vem ska finansiera framtidens bostäder” kommer detta att uppgå till uppemot 2.000 miljarder kronor, baserat på SCB:s officiella statistik. Då har man inte adderat byggherrearvode och riskpåslag.

 

Hur ska då allt detta betalas?
– Vi måste sannolikt spara en hel del i statens budget. Den ligger på drygt 1.000 miljarder för 2019. Ska regeringen ta fram osthyveln och hyvla lite i varje budgetpost? Eller ska man dyka ner och kapa mycket i enskilda poster? Migrationen kostar oss ungefär 40 miljarder/år och biståndet 45 dito. De riktade statsbidragen till kommunerna är den största utgiftsposten på cirka 116 miljarder. Utgifterna för arbetsmarknad och arbetsliv ligger på 75-77 miljarder. Ska vi skära mer i vården (75-80 miljarder) eller i posten som kallas ”Trygghet vid ålderdom” (34-35 miljarder)? Det finns fler budgetposter, men hur ska vi prioritera?

 

Att låna upp mer på obligationsmarknaden skulle öka kostnaderna i statens finanser. De är visserligen i balans och låneräntorna kostar oss nu cirka 25 miljarder per år. Blotta signalen om att vi börjar låna mer igen, skulle dock oroa marknaderna. Det skulle i sin tur innebära uppåttryck på redan stigande räntor.

 

Om vi höjer skatterna, kan det också få konsekvenser. De intäkterna kan sedan användas till någon form av subventioner. Räntorna behöver knappast subventioneras, som på 70- och 80-talen, då de var väsentligt högre. Direkta subventioner till byggbolag, för att reducera priserna på bostäder har vi prövat förut. Då hamnade för många bostäder på fel ställen och fick i värsta fall rivas. Även skattehöjningar kan öka rädslan på finansmarknaderna. Då tror placerarna att alltfler skatter kan höjas alltmer. Räntorna tickar sannolikt upp några tiotals punkter till.

 

Många experter talar om att vi får räkna med hela 1.500-2.000 miljarder för ett nytt miljonprogram. Om man minskar den genomsnittliga ytan till endast 30 kvm, så minskar kostnaden något, till cirka 1.000 miljarder kronor. En variation i kostnaderna för ett nytt miljonprogram blir det förvisso om man slår ut satsningen på fler år. Men det behövs ju bostäder skyndsamt. Om 30 år vet vi inte var folk vill och kan bo.

 

Angående höga byggpriser: SABO menar att konkurrensen inom byggbranschen är betydligt lägre i Sverige än i andra länder och ser också mycket stora skillnader i vad byggmaterial kostar i Sverige jämfört med till exempel Tyskland och Frankrike. Det menar bland andra Petter Jurdell, som är affärs- och hållbarhetsutvecklingschef på Rikshem.

 

Runt hälften av byggkostnaden består av byggmaterial och Sverige har toppat listan över byggkostnader inom EU under de senaste elva åren. Under samma period har kostnaderna minskat i 17 av EU:s 28 länder, enligt Jurdell.

 

Angående renovering av befintligt miljonprogram: Enbart att renovera det existerande miljonprogrammet skulle kosta några hundra tusen kr per lägenhet. Sammanlagt rör det sig om 100-tals miljarder i kostnader. Nu behöver kanske inte alla lägenheter i det gamla programmet totalrenoveras, men hyreshöjningarna blir säkert betydande ändå.


Referens: I Växjö har byggföretag lyckats bygga för 12.000 kronor/kvm. Men där kan kommunen upplåta mark för låga priser eller helt gratis. Andra subventioner till byggandet förekommer också där. Fortfarande hamnar dock byggkostnaden i Växjö på drygt 700.000 kronor för en lägenhet på 60 kvm.