Skriv ut denna sida
torsdag, 10 januari 2019 17:06

White: Upphandlingar missar livscykelanalyser

Skrivet av 

Alexandra Hagen. Foto: Jenny Leyman



Ett upphandlingsförfarande som inkluderar livscykelanalyser för arkitekttjänster skulle sannolikt leda till en högre grad av återbruk av material och inventarier, enligt Alexandra Hagen.

 

Livscykelperspektivet finns sällan med i upphandling av arkitekter, skriver Alexandra Hagen, vd för White, i ett nyhetsbrev. Bygg- och fastighetssektorn står för cirka 18 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. För att nå våra högt ställda klimatmål måste denna andel minska. Samtidigt måste byggtakten öka för att anpassa samhället till en växande befolkning i behov av nya bostäder, skolor, sjukhus och andra samhällsviktiga fastigheter. Hur ska detta gå ihop?

 

Vi, skriver Alexandra Hagen,  som arkitekter kan redan i design- och planeringsstadiet ta hänsyn till byggnaders och byggda miljöers totala miljöpåverkan – från det att de upprättas till det att de i framtiden behöver restaureras eller rivas. Denna typ av livscykelanalyser används ofta av kommuner, landsting och statliga aktörer i upphandling av de som sköter byggandet. Men det är sällan detta finns med i upphandling av arkitekter.

 

På samma sätt som i andra delar av byggsektorn bör man premiera arkitekter som kan bidra till minskade utsläpp. Bedöm oss därför gärna på hur vi kan bidra till att utveckla nya, innovativa konstruktioner samt rita för material med lägre miljö- och klimatpåverkan.

 

Ett upphandlingsförfarande som inkluderar livscykelanalyser för arkitekttjänster skulle sannolikt leda till en högre grad av återbruk av material och inventarier. Men att likt förr i tiden minska kostnader och därmed miljöpåverkan genom återvinning kräver, i motsats till vad man kanske kan tro, ofta avancerade analyser och ett stort mått av nytänkande.

 

Ett sådant arbete genomfördes nyligen för ett kontorsprojekt i Luleå där White, tack vare kreativa designlösningar, lyckades minska kostnaderna för inköp genom att arbeta med återbruk och inköp av begagnade inventarier. Eftersom över 80 procent av inredningen återanvändes gav detta ett betydligt lägre klimatavtryck och en kontorsmiljö som ingår i ett cirkulärt kretslopp.

 

En upphandling av arkitekttjänster är komplex. Det gäller särskilt kärnan i upphandlingen eftersom den måste innehålla en bedömning av kvalitet. Men det bör inte hindra att man också mäter och premierar sådant som kan mätas. Exempelvis arkitektens bidrag till minskade utsläpp av växthusgaser genom användande av livscykelanalyser. Miljö- och klimataspekter är så pass viktiga att de förtjänar en större tyngd. För när de får utgöra en central parameter från början, så ökar sannolikheten att en konstruktion blir hållbar under hela dess livslängd.

 

FN:s senaste klimatrapport talar sitt tydliga språk: vi kan begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, men bara om vi tar ett betydligt större ansvar och halverar våra utsläpp till år 2030.

 

De politiker som nu tillträder i landets 290 kommuner och de ministrar som så småningom kommer att utgöra vår nya regering har tillsammans ett unikt ansvar att påskynda denna omställning. För att klara detta måste de utforma tydliga upphandlingskriterier för de affärer motsvarande över 800 miljarder kronor (cirka 20 procent av BNP) som den offentliga sektorn gör varje år.

 

Ett betydande steg i denna riktning är att även arkitekttjänster bör omfattas av det allt vanligare kravet på livscykelanalyser. Först då kan bygg- och fastighetssektorn bli klimatsmart på riktigt, först då kan vi i Sverige säga att vi gör allt vi kan för att minska våra utsläpp.

 

Senaste från Redaktionen