20 november 2018
tisdag, 16 oktober 2018 21:19

White: Våra drömmars stad

Skrivet av 
alt
Ulla Bergström, kontorschef på White i Stockholm och Monica von Schmalensee, ordförande Rådet för hållbara städer och rådgivare åt riksarkitekten.  Frågan under Whites frukostseminarium blev om den nya arkitekturpolitiken leder till våra drömmars stad?

 

alt

Niklas Svensson från White var seminariets moderator.

 

alt

Från vänster: Charlotta Holm Hildebrant, Krister Lindstedt, Monica von Schmalensee, Tatjana Joksimovic, Gustav Hemming och Joel Edding .

 

alt

Sima Zangiabadi och Niklas Svensson.

 

alt

Joel Edding och Sima Zangiabadi.

 

alt

Tatjana Joksimovic.

 

alt

Över 100 hade kommit till Whites frukostseminarium: ”Våra drömmars stad”.

 

Foto och text: Lars Eriksson

 

Under tisdagen hade White ett seminarium med titeln Våra drömmars stad. I programmet förklarade White att den nya politiken för arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer. Stor vikt ska läggas vid att alla medborgare ska kunna påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Den nya regionplanen och den nya översiktsplanen för Stockholm ska få politiken att hända.

 

Vilka möjligheter finns det att känna hopp i politiken och hur vägleder den oss om framtidsplanerna för Stockholm? Ur tre olika perspektiv, statligt, regionalt och kommunalt, undersöker White vilken roll den nya arkitekturpolitiken spelar och vad den säger om framtiden. Frågan under seminariet blev om den nya arkitekturpolitiken leder till våra drömmars stad?

 

Ulla Bergström, kontorschef White Stockholm, hälsade de cirka 100 deltagarna varmt välkomna till seminariet.

 

Niklas Svensson, före detta biträdande stadsbyggnadsdirektör i Stockholm och nu utvecklingsansvarig på White, var moderator för seminariet.

 

Talare under seminariet var Gustav Hemming, landstingsborgarråd (C), Joel Edding, stadsbyggnadsstrateg, stadsbyggnadskontoret i Stockholm, Monica von Schmalensee, ordförande Rådet för hållbara städer och rådgivare åt riksarkitekten. Medverkade gjorde även Tatjana Joksimovic, planchef på länsstyrelsen i Stockholms län, Sima Zangiabadi, arkitekt och Head of Business Development Peab Bostad, Charlotta Holm Hildebrant, Branschchef, Sveriges Arkitekter samt Krister Lindstedt, arkitekt på White

 

Monica von Schmalensee talade om framtidsformer med avstamp från gamla politikens värderingar år 1998 om vår fysiska och offentliga miljö jämfört med förorden och vår tids den statliga arkitekturutredningen, Gestaltad livsmiljö, ledd av riksarkitekten Christer Larsson. Monica von Schmalensee tror att arkitekturen, formens och designens kraft kan förändra världen för vår dagliga livsmiljö med långsiktiga lösningar.

 

I den nya politiken 2018, tjugo år senare, står vi inför nya utmaningar om klimatet, översvämningar, bristen på vatten, arbete med lösningar för ekosystemen, problem med snabb urbanisering och ökade klyftor i samhället. De socioekonomiska utmaningar år 2018 är annorlunda jämfört med de år 1998. I tider med vitaliseringar handlar det inte bara om att finna smarta lösningar utan mer om hur vi ska jobba med våra processer som blivit mer komplicerade i brist på tid, vilket till stor del präglar vår kortsiktiga kvartalsekonomi. Det är brist på bostäder som vanliga människor ha råd att bo i Stockholm med utförsäljning av kommunala hyresrätter. Utanförskap har blivit vår tids stora utmaning. I betänkandet för regionala noder för politiken tillsammans med Arkitekturmuseum, Boverket. Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet, ska leda arkitekturpolitiken på rätt väg. Föredömen för statens och kommunens politik handlar inte om att handla upp projekt till lägsta pris utan det handlar att förvärva projekt med kompentens och kvalité. Boverket har skapat ett arkitekturprogram med åtta pågående frågor, bland annat för skolmiljö och sjukhus.

 

Monica von Schmalensee utryckte att hon var otroligt glad över att samarbeta med riksarkitekten Christer Larsson och hon var även glad över att hon har blivit utsedd av regeringen till ordförande Rådet för hållbara städer och rådgivare åt riksarkitekten. Riksarkitekten har lämnat förslag på vilket sätt vi ska lyfta och skapa dokument med styrmedel för ett bättre samhälle genom att agera långsiktigt. Det innebär också att tio myndigheter ska driva frågorna framåt och då handlar det mycket om när ska lagar och förordningar tillämpas. När ska länsstyrelsen komma in, när kommer ska Trafikverket komma in.

 

– En intressant fråga är om Trafikverkets beslut står över kommunens?, sa Monica von Schmalensee. Hon fortsatte:
– Forskningen handlar om att vi måste skapa evidens för att visa vad vi ska göra för bättre luftkvalité, vad ljus betyder, vad vackra miljöer betyder för välbefinnandet. Men om det är alltför stor fokus på vinstmaximering och att skära bort kostnader, då hamnar vi fel. Och det viktigaste. Det är inte riksarkitekten eller rådet som skapar välbefinnandet i stadsmiljöer utan arkitekterna. Arkitekter ska samtala tillsammans om våra processer och om hur vi krokar arm och hur vi börjar tala om miljöfrågan. För 20 år sedan kom miljöfrågor längst ned på listan i alla byggprojekt. Nu har miljön frågan kommit högst upp. Och nu hoppas jag att kvalitetsfrågan också hamnar högst upp.

 

Hur ska regionen och landstingen styra Stockholm? frågade Gustav Hemming då han påpekade att det inte längre ska heta Stockholms läns landsting utan Region Stockholm, vilket innebär att Region Stockholm övertar stora dela av länsstyrelsens ansvar för regionala processer.

 

Seminariet hade en undertitel om hur politiken bidrar till ett hållbart samhälle. Niklas Svensson har medverkat i arbetat med en ny regional översiktsplan för Stockholm, RUFS 2050, ett intensivt arbete med kommuner och intresseorganisationer.

 

I översiktsplanen har kommunen ett planmonopol men vad översiktsplanen vill slå fast är att betona synergierna, att det som sker i den ena kommunen går hand i hand med vad som sker i den andra kommunen, särskilt när det gäller trafik och vägar, så synergin handlar om den långsiktiga ekonomiska och ekologiska hållbarheten.

 

Det gäller att öka bostadsbyggandet, där det krävs nationella reformer och att kollektivtrafiken samspelar med bostadsbyggandet. Mer fokus kommer att läggas på cykelleder och kollektivtrafik, vilket är positivt för klimatet och hälsan.

 

Att överbrygga barriärer, som till exempel motorvägar, är viktigt i den regionala planeringen, betonade Hemming.

 

I regionala noder, vid sidan av förtätningen och utvecklingen av regionkärnan, ser vi åtta regionala delkärnor.

 

– Kan vi bygga stad till exempel i Flemingsberg? frågade Gustav Hemming.

 

Joel Edding, stadsbyggnadsstrateg, på stadsbyggnadskontoret i Stockholm, arbetar med Stockholms översiktsplan och hur den ska implementeras eller genomföras. Han framhöll att vi ska använda kraften i Stockholms starka tillväxt till att förbättra hela Stockholm. Inget av planprojekten ska påbörjas om de inte uppfyller målen för utvecklingsstrategin. Dessa mål är fyra. 1. En växande stad ska bejaka stadsutveckling genom att skapa bostäder åtkomliga för alla. 2. Ökad attraktivitet för bostäder och näringsliv i framförallt söderort med kommunal och offentlig service. 3. En sammanhängande stad som kan överbrygga barriärer och koppla samman stadsdelar. Staden ska utvecklas med god offentlig miljö, lokala centrum, mötesplatser, parker och torg med levande stadsmiljöer och bostäder med blandade upplåtelseformer och typer. 4. En framtida klimattålig stad genom att minska fossilutsläppen till år 2040. Ett viktigt arbete med klimatanpassningar och frågorna kring robusthet och resiliens, det vill säga ett arbete att skapa en stadsstruktur som kan klara av störningar av olika slag.

 

Utbyggnadsstrategierna beskriver vad stadens investeringar och planeringsresurser ska riktas, vilka även de är fyra till antalet. A. Använda stadens attraktionskraft med stor kommunal service med ett rikt näringsliv och ett stort fokus på att hålla hög takt i bostadsbyggandet. B. Hela staden ska växa med fyra fokusområden som är Farsta, Hagsätra gård, Skärholmen och Kista/Järva. Tanken är att här ska det ske ett omfattande stadsbyggande med samband i de olika stadsdelarna. C. Värdeskapande kompletteringar, ska genomföras i i dessa områdens stadsprojekt. D. Att ta till vara långsiktig stadsutvecklingspotential, så att den inte försvagas på sikt, särskilt då det gäller ombyggnaden av vägar till gator.

 

Charlotta Holm Hildebrant, Branschchef, Sveriges Arkitekter, talade om samhörighet och förutsägbarhet för att planprocesser ska fungera och att resultat ska åstadkommas i rätt tid och att planarbetet ska speglas branschaktörernas olika kompetens.

 

Krister Lindstedt, från White, talade om den viktiga roll som översiktsplanen kan ha för olika byggherrar som en öppen spelplan där det går att skapa synergierna genom att aktörerna kan berätta om vad de kan bidra med. Aktörer som saknar kunskap hela översiktsplanen.

 

Frågor togs upp om att det finns mycket okunskap i branschen om miljöfrågor och att kvalitetsvärden måste lyftas fram i det privata mötet med det kommunala när det handlar om integration och mätbarhet av kvalitéer.

 

Monica von Schmalensee framhöll att vi är alltför fixerade vid fasader och utseende, istället för att tala mer om innehållet, om vad vi vill åstadkomma. Viktigt är att i samtalet överbrygga och ge varandra och tillföra kunskap om det goda exemplet. Ett gott exempel, menade von Schmalensee, är Uppsala med kommunalrådet Erik Pelling och Uppsalas kommuns arbete med att uppfostra byggnadsnämnden till mer kunskap om styrdokumenten i arkitekturhandlingarna.
 

– Byggnadsnämnden måste få adekvat kunskap för att modigare kunna fatta avgörande beslut om att verka långsiktigt, sa Monica von Schmalensee.