20 november 2018
tisdag, 16 oktober 2018 21:02

S&P har gett 20 svenska kommuner rating

Skrivet av 
alt
Johanna Melinder, Research Assistant och Carl Nyreröd, Director.

 

Av Thomas Mattsson

 

Problemen med att bilda kommunala ledningar efter valkaoset kan få negativa konsekvenser. Ratingen kan sänkas om osäkerheten kvarstår.

 

– Vi gör ratingen två gånger per år, säger Carina Rudelius, som är analytiker på S&P.

 

Annika Wallenskog är chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Hon  utvecklar synen på ratingen så här:
– Nu är det inte så många kommuner som ratar sig. Det är främst storkommunerna som gör det. De flesta får antingen dubbla eller trippla A:n, vilket är höga värderingar. De som har nytta av hög rating är främst de som ska låna pengar på obligationsmarknaden. De mindre kommunerna har oftast inte behov av att emittera obligationer för finansieringen. De väljer oftast att finansiera sig genom det kommunalt ägda Kommuninvest, enligt SKL.

 

Ovissheten om vilka som ska styra kommunerna kan dock i värsta fall resultera i ändringar i kommunernas finansiella policies.

 

– Det kan bli problem om det skulle hända något dramatiskt, som kräver en strukturerad ledning av kommunerna, säger Carl Nyreröd, som är Director på S&P.

 

Kommunerna lånar nu cirka 600 miljarder kronor varje år och får in 200 miljarder årligen i riktade statsbidrag.

 

– De räntebärande skulderna stiger med 30-40 miljarder per år. Kommunerna har stora lån för att finansiera investeringar i verksamheten. Dessutom ökar befolkningen och det innebär högre kostnader, betonar Carl Nyreröd.

 

Carl Nyreröd menar dock att staten kan hantera ganska höga kostnader för kommunerna, utan att för den skull äventyra balansen i statsfinanserna.  Han ser ingen risk för att bristande kommunal finansiering kan leda till högre räntor.

 

– Nej, vi ser inga sådana risker i närtid. Några punkter upp på räntorna kan det leda till om det blir begränsade problem, säger han.

 

S&P har graderat 20 svenska kommuner, av totalt 290. Det är storstadskommuner som Standard & Poor’s har riktat fokus mot.

 

S&P:s värdering omfattar de större kommunerna i Sverige. Sex kommuner anses särskilt stabila, eftersom kommunalvalet inte väntas leda till några större förändringar i den kommunala styrningen. De är: Sundsvall, Storstockholm, Täby, Vellinge, Huddinge och Borås. SKL hävdar att det nu finns politisk majoritet i 190 av landets 290 kommuner.

 

I Uppsala, Malmö, Jönköping, Lund, Örebro, Helsingborg, Göteborg, Norrköping och Västerås har man ännu inte enats kring en kommunal ledning.

 

Metoden har varit intervjuer, samtal och studier av kommunernas redovisningar och planerade åtaganden inför framtiden.

 

I Stockholms stad , Södertälje, Västra Götaland och Skåne blir det nya kommunala ledningar.

 

Om kommunerna genomför större reformer, kan det medföra en viss oro för ändring av finansiella policies, enligt S&P. Men S&P bedömer att det inte kommer att bli några sådana i närtid.

 

De politiska partierna, i synnerhet Nya Moderaterna, har tidigare hävdat att det skulle gå att lägga ned landstingen. Kommunerna skulle då ta över landstingens roll. Möjligen skulle man på detta vis kunna spara en del.

 

De största svenska bankerna har tidigare avvisat risken för markant högre marknadsräntor beroende på dödläget i det svenska valet. Så länge det är ordning och reda i de svenska statsfinanserna händer inte så mycket på räntemarknaderna, har bland andra Nordea aviserat.