Av Lars Erkisson

På ett frukostseminarium som Standard & Poor’s Rating Services (S&P Global) bjöd in till under torsdagen redovisade och kommenterade kreditvärderingsinstitutet några av sina senaste rapporter, vilka kriterier som företaget använder sig av och gav en bild av hur Sveriges kommuner använder sina kreditbetyg.

Inledningsvis konstaterade Carl Nyreröd, Director på S&P, att det i Sverige är cirka 20 kommuner, 20 offentligt ägda bolag samt staten som använder sig av Standard & Poor’s rating och att användningen bland dessa generellt är hög. Även de bolag som i praktiken inte längre använder sig av kreditbedömningen för att ta upp lån eller emittera obligationer, tenderar att behålla sin rating för att ha kvar sin transparens gentemot marknaden.

Globalt sett är trenden tydlig att ländernas delstats/kommunsektorer generellt sett ökar sina obligationsvolymer. Högst och mest växande bland denna emittentgrupp är Kina som sedan 2013 har ökat sin andel av den totala skuldstocken från 23 procent till 36 procent. På europanivå leder Tyskland och Spanien med ökande emissioner (om än i avtagande takt), medan Norge och Sverige är de som driver tillväxten i Norden.

S&P estimerar att nordiska kommuner/regioner vid utgången av 2019 kommer ha en sammanlagd låneskuld på 217 miljarder euro. En tydlig trend är ökningen av grön finansiering, exempelvis för satsningar på förnybar energi och kollektivtrafik.

En del i seminariet behandlade svenska kommuners ränterisk. I en internationell jämförelse har kommunerna stor riskaptit med en högre andel korta lån samt korta räntebindningstider än de andra i jämförelsegruppen. Riskexponeringen reduceras dock genom användande av derivat. En ytterligare förmildrande faktor är att en stor andel av skulden ofta vidareutlånas till bolagssektorn, och då till stor del till starka självförsörjanden bostadsbolag. Riskerna uppvägs också av ett stabilt ramverk inom vilket kommunerna har möjligheter att höja avgifter och skatter samt att kommunerna många gånger har stora övervärden i sina bostadsbestånd.

Kommunernas kreditbetyg påverkas därmed inte särskilt mycket av den högre ränterisken på kort sikt, men skulle kunna göra det vid ett långvarigt högt ränteläge.