Skriv ut denna sida
onsdag, 06 april 2016 18:26

På Filmhuset: Bra stad ger bättre bostäder

Skrivet av 
alt
Styrelsen för Birthe & Per Arwidssons stiftelse. Från vänster: Martin Rörby, Carl Lindgren, Karolina Keyzer, Mårten Castenfors, Gunnar Hæger, Birthe Arwidsson och Per Arwidsson.

 

alt

Birthe och Per Arwidsson.

 

alt

Martin Rörby, arkitekthistoriker, är stiftelsens verksamhetschef.

 

alt

Mårten Castenfors är chef för Liljevalchs och chef för Stockholm konst. Karolina Keyser är arkitekt för OKK + Friends.

 

alt

Gunnar Hæger från Hæger & Partner, sitter i stiftelsens styrelse.

 

alt

Skicklig moderator var Veronica Hejdelind, projektledare och konsult på Utopia Arkitekter.

 

alt

Erik Stenberg, lektor på KTH Arkitekturskolan, talade om vad vi kan lära av miljonprogrammet.

 

alt

Micael Nilsson från Boverket förklarade varför Boverket föreslår ”social housing”.

 

alt

Mia Hägg, arkitekt och grundare av kontoret Habiter Autrement, höll ett lysande föredrag om ett franskt perspektiv på subventionerade bostäder.

 

alt

Stadsplaneraren Lukas Ljungqvist talade om det intressanta ämnet:”Bygg-gemenskaper i Thübingen, Tyskland.”

 

alt

Marja Eliinga, professor vid Delfts Tekniska Universitet i Nederländerna, talade om ett holländskt perspektiv på ”social housing”.

 

alt

Det lyckade exemplet med subventionerade bostäder i Paris. Bild: Habiter Autrement. Foto: Philippe Ruault.

 

alt

Sten Wetterblad, regiondirektör för Akademiska Hus i Stockholm, ansvarar för det största byggandet i Stockholm.

 

alt

Publiken var vältalig och mycket kompetent på seminariet i Filmhuset.

 

Foto: Therése Särnbäck

Text: Thomas Mattsson

 

Statliga subventioner till byggande av social housing krävs för att de människor som bäst behöver bostad också ska få en. Det var den gängse uppfattningen bland deltagarna på seminariet: ”Bra stad – Bra bostad”, som arrangerades av Birthe & Per Arwidssons stiftelse på Filmhuset under onsdagen.

 

Stiftelsen Birthe och Per Arwidsson ville med seminariet presentera ett antal internationella exempel på hur bra bostäder kan byggas för alla.

 

Per Arwidsson öppnade seminariet med att säga:

– Den mest angelägna frågan vi nu har är hur vi skapar långsiktiga kvaliteter i stadsbyggande – en stor utmaning som är spännande och intressant.

 

Han fortsatte:

– Nu har vi en kraftigt ökad invandring till Sverige, vilket innebär en tuff uppgift att bygga fler bostäder. Men detta behov av nya bostäder för nyanlända får inte innebära att vi får kåkstäder med enkla moduler som en lösning för att gå den snabbaste vägen för att dessa nyanlända ska få tak över huvudet. Det är en kortsiktig lösning, men tyvärr kan kortsiktiga lösningar bli permanenta lösningar.


Sedan tillade Per Arwidsson, under publikens skratt:

– En del av oss minns hur det var med omsättningsskatten. Den var ursprungligen tänkt som en tillfällig skatt om 5 procent, men nu har vi levt med hög moms i snart 50 år.

 

Han tillade:

– Vi kan säkert hämta kunskaper från miljonprogrammets dagar, från internationella erfarenheter men framförallt måste vi diskutera nya processer för dialog, planering, bygglovsgivning, om att få fler aktörer i samhällsbyggandet med målsättningen om en större fokus på det offentliga rummet.

 

Hur ska staden byggas för fler och med bygg-gemenskap och hur skapar vi bostäder för de nyanlända?

 

Martin Rörby, stiftelsens verksamhetschef betonade:

– Det handlar främst om att bygga goda stadsmiljöer. Miljonprogrammet innehöll mycket goda exempel på detta och dem ska vi studera på nytt.

 

– Man började med funktionen och sedan satte man upp formen för bostäderna. Fokus på de sociala effekterna av att bo trångt kännetecknade också miljonprogrammet, utvecklade Erik Stenberg, som är lektor på KTH:s arkitekturskola.

 

Boverkets, Micael Nilsson, föreslog statliga subventioner till social housing, för att människor med svag förankring på bostadsmarknaden också ska kunna få ett anständigt boende.

 

Seminariet innehöll även diskussion om internationella exempel på social housing. Här påvisade Mia Hägg, arkitekt och grundare av arkitektbyrån Habiter Autrement, att social housing i Frankrike visat sig fördelaktigt.

 

– Det får dock inte bli så att vi tar de förslag om standardiserad miljö som leverantörerna ofta erbjuder, varnade hon.

 

Hon framhöll särskilt en fastighet som kallas Entrepeau McDonald i Paris.

– Där har man lyckats ”spränga in” bostäder avsedda för social housing bland hyres- och bostadsrätter, för att undvika stigmatisering, sa Mia Hägg.

 

I tyska Thübingen har man också goda erfarenheter av etablering av bygg-gemenskaper baserade på social housing. Det framhöll stadsplaneraren Lukas Ljungqvist.

 

Professor Marja Elsinga tog fram goda holländska exempel på social housing.

– I Holland deltar ofta privata aktörer vid etablering av social housing, men i Sverige verkar det som om staten ska driva sådana initiativ, fyllde hon i. Marja Elsinga är professor vid fakulteten för Architecture and Built Environment vid Delfts tekniska universitet i Nederländerna.

 

Det är bostadskris i Sverige, men idéer för hur vi ska bygga för alla medborgare verkar finnas. Nu får framtiden visa hur myndigheter, lärosäten, arkitekter, byggare och Birthe & Per Arwidssons stiftelse, kan implementera dessa idéer på ett gynnsamt och verkningsfullt sätt.

 

Senaste från Redaktionen