Ann Wiberg, affärsområdeschef Jernhusen, fd chef strategisk utveckling.

Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm till vänster och till höger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.

Av Stefan Fröjdendahl

Riksrevisionen ger Jernhusen en svidande kritik i sin granskning huruvida regeringen gett ansvariga myndigheter och aktörer förutsättningar som bidrar till punktligheten på det svenska järnvägsnätet. Många minns de stora tågförseningarna vintern 2009/2010 då det svenska järnvägssystemet nära nog kollapsade till stora kostnader. Riksrevisionen säger nu i sin granskning att Jernhusen, som ansvarar för underhållsdepåer, har byggt för få depåer i takt med den ökade trafiken. Nu ligger underhållsdepåerna ofta på fel platser, vilket har fått till följd att tomma tåg tvingats köras långa sträckor för att komma till en depå för att få nödvändigt underhåll. Tomtransporter som har ökat trängseln på spåren till stora kostnader.

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd samlade i september i år företrädare för järnvägsbranschen till en genomgång av förberedelserna inför vintern 2013/2014, då varje företag fick avrapportera om sina insatser och vad de kommer att göra för att undvika ett nytt vinterkaos. Vid det tillfället meddelade Jernhusen att inga resenärer ska behöva stå framför låsta stationsdörrar när ett tåg är sent. Så nu vet vi att tågresenärerna inte behöver frysa eftersom stationerna nu ska vara öppna om natten då det flesta tåg blir försenade i nästa snökaos.

I en kommentar kan sägas att Jernhusens depåprojekt har färdigställts för sent. Depån i Boxholm, 2 mil söder om Mjölby, blev klar först i september i år. Jernhusen äger och förvaltar idag 21 depåer, motsvarande cirka 45 procent av marknadens depåer. Men när snöovädren drabbar Sverige är kapaciteten otillräcklig, även på de största depåerna som Hagalunds depå, Solna/Stockholm eller Sävenäs i Göteborg samtidigt som antalet snösmältningsmaskiner är för få eller för enstaka.

Orsaken till att utbyggnaden av Jernhusens depåer har kommit på efterkälken är förmodligen att de stora stadsprojekten kring centralstationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö har slukat pengar på bekostnad av projektering och förvärv av fler underhållsdepåer. Det bästa hade naturligtvis varit att strategin tagits tidigt så att även ett tillräckligt antal depåer blivit färdigställda av Jernhusen.

Men det är inte bara Jernhusen som klandras för tågförseningarna. Riksrevisionen anser att Trafikverkets styrning av banunderhållet har varit och är otillräckligt. Brister i verkets upphandling av entreprenörer har inneburit att kvalitet inte kunnat garanteras.

Sedan menar Riksrevisionen att Trafikverkets metod med att ta betalt av järnvägsoperatörerna inte har förändrats, trots ökad trafik och fler operatörer. Detta har i sin tur lett till att Trafikverket misslyckats med att göra lämplig avvägning mellan punktlighet, antalet tåg på banan och trafiktyper, vilket förvärrat trängseln och inneburit ett ökat antal förseningar.

Blir det kommande vintrar snökaos och stora förseningar, fortsatta urspårningar och dödsolyckor på det svenska järnvägsnätet, blir den angelägna frågan om ledningarna i Trafikverket och Jernhusen ska få vara kvar på sina poster.